Försoningen från Mandelas och Mbekis dagar är över, säger fredspristagaren och tidigare sydafrikanska presidenten FW De Klerk, som oroas över en allt mer fientlig inställning till vita sydafrikaner.
ap
– Vi kan inte längre sitta hemma i soffan och pysa ut vårt missnöje. Alla sydafrikaner måste ut och delta i det politiska livet, manade De Klerk på en konferens anordnad av hans egen tankesmedja FW De Klerk Foundation.
Enligt De Klerk har tankarna om inklusivitet och samarbete mellan alla etniska grupper falnat inom det styrande partiet ANC.
–Den andan har tonats ned och är nu nästan helt borta.
De Klerk oroas också över hur språkbruket blivit allt mer fientligt mot vita sydafrikaner.
–Försoningen från Mandelas och Mbekis dagar är över. Vita anklagas för allt från arbetslösheten, ojämlikheten till fattigdomen. ANC använder sin egen rasism för att skyla över sina misslyckanden.
De Klerks tankesmedja fokuserar på att skydda den författning som skrevs inför demokratiseringen 1994 och oroas över röster inom ANC-ledningen som vill skriva om den för att minska rättsväsendets oberoende och ta bort klausuler som skyddar etniska minoriteter och privat äganderätt.
Han varnar för vad som i ANC-dokument ända sedan 1960-talet kallas National Democratic Revolution, NDR, som skrevs med det kommunistiska Östeuropa som förebild. Sydafrikas kommunistparti ställer inte upp i val under eget namn, utan i allians med ANC. För tillfället har den falangen övertag i ANC:s interna maktkamp och driver NDR-konceptet hårt.
–Vad ska hända här om det ekonomiska styret domineras av gamla misslyckade ideologier i stället för ett pragmatisk förstående för ekonomiska realiteter och marknadskrafter, både här och globalt? frågar De Klerk retoriskt.
Kommunistpartiets generalsekreterare Blade Nzimande, svarar De Klerk med att kalla honom en politisk dinosaurie:
–Allt är bara ett försök att återuppliva det gamla pratet om ”röda faran”, apartheidsregimens taktik. Han bevisar bara att sådana som han inte har någon relevans i dagens Sydafrika.
FW De Klerk delade 1993 Nobels fredspris med Nelson Mandela. Även en annan sydafrikansk fredspristagare, ärkebiskop Desmond Tutu, har i flera år gjort sig genuint impopulär inom ANC med sina återkommande anklagelser om ökad korruption, maktfullkomlighet och rasism riktad mot de etniska minoriteterna.
