Var fanns Thaksin Shinawatra, de så kallade rödskjortornas hjälte och förgrundsfigur, när hans anhängare slogs mot militären på Bangkoks gator i lördags? Enligt bilder som cirkulerar på internet shoppade den före detta pre- miärministern med sin yngsta dotter på Louis Vittons butik på Champs Élysées i Paris. Det kan låta vulgärt i överkant för en man som skapat sig bilden av sig som de ”fattigas vän”. Men klyftan mellan ledaren och hans följeslagare kan få allvarliga konsekvenser för den politiska situationen i Thailand.

Genom ett skickligt utnyttjande av en i det närmaste marxistisk retorik och symbolism – klasskamp mellan samhällets underklass mot aristokratin, allt draperat i röda fanor – har han lyckats mobilisera enorma folkmassor på landsbygden. Framgångarna har varit störst i nordöst bland eftersatta grupper som sett en plats för sig själva i en rörelse som lovade dem rättvisa.

Men frågan nu är om Thaksin och även rödskjortornas lokala ledare i Bangkok kunde ana vilka krafter de släppt lösa i ett samhälle som sedan länge brottats med svåra sociala klyftor och orättvisor. Detta blev helt tydligt då rödskjortornas ledare i går gav efter för militärens ofta våldsamma påtryckningar och sade att kampen på gatorna var över. De möttes av buanden från publiken och i ren ilska satte yngre militanta aktivister eld på varuhus, biografer, affärer och även börsens lokaler i Bangkok.

Den besvikelse som aktivisterna i Bangkok uttryckte över nederlaget har också spridit sig till en del städer i nordöst. I Udorn Thani satte folk eld på det lokala provinshögkvar-

teret. Undantagstillstånd har utlysts i provinserna Kalasin och Mukhadan.

Var det hela kommer att sluta vågar ingen säga med säkerhet. En del talar om inbördeskrig. Thaksin själv antydde i en intervju härom dagen med nyhetsbyrån Reuters att ett ”gerillakrig” nu är en möjlighet. Men att detta, krig i någon form, skulle vara möjligt är ytterst tveksamt.

För det behövs vapenleveranser och basområden – något som inte förekommit sedan Kina på 1970-talet stödde det Thailändska kommunistpartiets gerillaarmé – som typiskt nog var som starkast just i de fattiga nordöstra provinserna. Enligt mer realistiska prognoser kommer militären att stärka sitt grepp över landet och det dröjer med all säkerhet innan det blir nyval, vilket först utlovades till den 14 november innan rödskjortorna började ställa andra krav och de våldsamma sammandrabbningarna var ett faktum.

Men missnöjet finns kvar – med eller utan Thaksin – och för att undvika liknande kriser i framtiden är de flesta observatörer ense om att myndigheterna på allvar måste ta itu med den snedvridna utvecklingen i landet. Annars kan en annan populistisk politiker dra nytta av de orättvisor som råder. Och vi är tillbaka på ruta ett i detta cyniska spel om de fattigas rättigheter.

Bertil Lintner är SvD:s korrespondent i Asien. . bertil.lintner@svd.se