Vad handlar det om?

– Det som har hänt i Kirgizistan de senaste fem åren är att beteckna som en statskollaps. Två gånger har ett par tusen människor kunnat kullkasta sittande regeringar.

– Det gör att du har en stat som inte kan utöva makt och inte kan behålla våldsmonopolet.

Hur ser inslagen av etniska motsättningar ut?

– Det finns en stark uppdelning mellan de norra och södra delarna som kulturellt är väldigt olika. Den norra är mer kirgizisk, mer ryssifierad. De södra är betydligt mer religiösa och har betydligt mer uzbekisk närvaro. Närmare hälften av befolkningen där är uzbekisk och där får du en konflikt mellan uzbeker och kirgizer som ligger under ytan.

Är det en gammal konflikt?

– Den blossade upp för 20 år sedan och då beräknades att ungefär 600 personer dödades i våldsamma upplopp.

Finns det andra skäl än etniska till våldsamheterna?

– Den etniska spänningen ligger där som en underliggande faktor, men det är inte den som har triggat igång det som händer nu. Det som har gjort det är en blandning av två saker:

– Det ena är elitpolitiken mellan den nya och gamla ledningen. Den gamla ledaren Bakijev anses av många ha medvetet försökt destabilisera landet för att iscensätta en återkomst eller bara hämnas. Jag har inga bevis för att det är så, men det är inte särskilt långsökt.

– Det andra är att just för att du har den här svaga staten så har du också haft en djup sammanblandning av kriminalitet och stat. Varje elit har sina organiserade brottsliga kompisar. Det finns en organiserad brottslighetskoppling till våldet. Det är en kamp om kontrollen av den illegala ekonomin. Den typen av konflikter över kontrollen sker varje gång det är ett maktskifte. Till exempel 2005, när den så kallade Tulpanrevolutionen ägde rum, var det flera kriminella ledare som utmanade den nye presidentens makt och sedan blev mördade.

Är det i princip samma konflikt som spelas upp gång på gång?

– Ja det kan man säga. Men den förra gången, 2005, påverkades inte den etniska aspekten. Man kan säga att den här gången har man tappat kontrollen över händelseförloppet.

Vilken roll spelar Ryssland och de omgivande länderna?

– Alla omgivande länder spelar väldigt stora roller. Ryssland naturligtvis i och med att man mer eller mindre uppmanade den dåvarande oppositionen till att kullkasta Bakijevregeringen för en månad sedan.

– Det är lite oklart vad Ryssland spelar för spel nu. De brukar vara rätt snabba på att skicka in trupper, men i det här fallet gör man inte det. Det har att göra med att Ryssland för ett år sedan sade att man skulle öppna en ny militärbas i södra delen av landet. Det blev inte Uzbekistan glada över. De vill absolut inte ha någon rysk militär närvaro i närheten.

Vilken roll har Uzbekistan?

– Landet har den största militära kraften i regionen. De har varit väldigt tysta hittills. Men man skulle kunna tänka sig en uzbekisk militär intervention som skulle förklaras med ett humanitärt syfte.

Hur ser Kazakstan roll ut?

– Norra Kirgizistan har hamnat under stort inflytande från Kazakstan. Landet är den stora ekonomiska makten i regionen. Kazakerna har köpt det som är ekonomiskt intressant, särskilt i norr.

– Vad jag försöker måla upp är att att du får ett kazakiskt inflytande i norra Kirgizistan och ett uzbekiskt i södra.

Kan det bli en delning av Kirgizistan?

– Jag skulle inte tro det, men det som är intressant att folk i regionen diskuterar detta. Men det är ingen som på allvar tror att det ska ske.

Vad spelar USA:s militära närvaro för roll?

– Den handlar nästan uteslutande om Afghanistan. Under den senaste åren har de misskött sina relationer till alla länder i regionen. De har haft lite annat och tänka på. USA vill behålla militärbasen, transportrutterna till Afghanistan, men de har inte spelat någon särskilt aktiv roll. De har mest försökt hålla sig undan problemen i regionen.

Visa större karta