Under det att ordföranden för parlamentets socialdemokrater, den tyske ledamoten Martin Schulz, gjorde ett anförande till sina kollegor om Europas finanskris, skrek Godfrey Bloom från det EU-skeptiska partiet United Kingdom Independence Party (UKIP) ”Ein Volk, ein Reich, ein Führer!” rakt ut i salen.

Reaktionen bland kollegorna i kammaren var indignation, med burop och höga stön i bänkraderna. Bloom ombads genast av parlamentets ordförande, den vanligtvis lågmälde och konfliktskygge polacken Jerzy Buzek, att be om ursäkt, men vägrade.

– De åsikter som framförts av herr Schulz visar att han är en odemokratisk fascist, sade Bloom från sin plats, som han pryder med en stor Union Jack-flagga.

– Som ni ser så protesterar kammaren väldigt starkt mot ert beteende... jag får be er att lämna kammaren omedelbart, svarade Buzek, och läste högt ur regelboken som tillåter att ledamöter avvisas, handgripligen med hjälp av vaktmästarna om så behövs, om de medvetet stör debatten.

Förre belgiske premiärministern, och nuvarande EU-parlamentarikern Guy Verhofstadt sade som nästa talare att alla partigrupper i huset borde enas om att vidta lämpliga åtgärder mot UKIP-politikern. Godfrey Bloom själv lade trotsigt och långsamt ner sina hörlurar och släntrade ut ur salen, med ett flin på läpparna, om än något skakigt.

När ledamöterna samlades efter lunchen var Bloom åter på plats. Han fick då ett ultimatum: be om ursäkt till Martin Schulz, eller lämna salen, om inte frivilligt så eskorterad. Bloom sade då, högröd i ansiktet, att han skulle sitta kvar.

Huset valde då att rösta om de ville låta honom sitta kvar – och en majoritet ville att han skulle köras ut. Tumultet som följde Blooms högljudda vägran föranledde husets vice ordförande att avbryta sessionen. Bloom leddes ut av vaktmästare till stora applåder.

Därefter utbröt ny hätsk debatt där husets absoluta högerflygel, med ledamöter från franska Front National och Nederländska Frihetspartiet, med från podiet avslagna mikrofoner försökte skrika fram ett budskap i salen om att reglerna om vem som måste lämna rummet inte appliceras rättvist, och att deras anföranden ofta förorsakar kommentarer om ”fascism” utan att straff utdelas.

Godfrey Bloom är inte okänd för dem som följer EU-politiken nära. När han för några år sedan gick med i parlamentets jämställdhetsutskott så sade han sarkastiskt att det för att ”se till att kvinnor lär sig att städa bättre bakom skåpen”.

Det är inte heller första gången som just den tyske lademoten Martin Schulz utsätts för påhopp med nazi-antrykningar. Silvio Berlusconi sade under ett besök i parlamentet 2003 att Schulz skulle vara perfekt i rollen som koncentrationslägervakt i en film om nazisterna, och hela Europa skummade över av ilska.

På sensommaren 2005 blev en polsk ledamot i huset förargad över att hans mikrofon stängts av efter att han överskridit sin talartid. Han hämtade då ett halvmeterlångt krucifix i trä från väggen i sitt kontor och gick tillbaka till kammaren, där han attackerade moderatorspodiet med tillhygget. Moderatorn hann dock ducka, och polacken leddes ut av vakter.