Mer information om ett superhemligt program inom underrättelsetjänsten har grävts fram, denna gång av tidningen Wall Street Journal. Beställningsmord bannlystes på 1970-talet men i chockvågorna efter kapningarna 2001 väcktes sådana tankar på nytt.

- Det var som på film. Det var liksom: Låt oss döda allihop, sa en av flera före detta underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

Varken vicepresident Dick Cheney eller förre CIA-chefen har kommenterat de här uppgifterna eller de ökade kraven bland kongressdemokrater på en utredning av vad som skedde.

Men det förefaller som om relativt små summor hade avsatts och som om planerna aldrig förverkligades. Enligt en av Wall Street Journals källor tog både president George W Bush och Cheney avstånd från hela projektet. Men senare ska Bush ha gett klartecken till att döda några av topparna i al-Qaida, om det ansågs för farligt eller riskfyllt att gripa dem.

Den nuvarande CIA-chefen Leon Panetta fick kännedom om planerna i slutet av juni och informerade berörda utskott i kongressen dagen därpå. Flera framträdande kongresspolitiker framförde skarp kritik mot Bush och Cheney i helgen.

President Barack Obama brukar förklara att han vill blicka framåt, inte bakåt, när Bush-administrationens terrorbekämpningsmetoder kommer på tal. Men avslöjanden på flera fronter tyder på att han kanske inte kan försvara den här hållningen längre. I går framkom att han gått med på en formell utredning av anklagelser om amerikansk inblandning i massavrättningar i Afghanistan 2001.

- Det kom nyligen till min kännedom att detta inte hade undersökts ordentligt, sa Obama i en intervju med CNN i Ghana i helgen, med tillägget att han beordrat sina säkerhetspolitiska rådgivare att granska den afghanske krigsherren - och CIA-avlönade - general Abdul Rashid Dostams truppers misstänkta mord på 2000 talibaner.

Uppmärksamheten är för övrigt återigen riktad mot kriget i Afghanistan efter nyheterna om ett tiotal amerikanska och brittiska soldater dödats på kort tid. I en annan intervju i helgen, med Sky News, uppgav Obama att en utvärdering av läget måste göras efter det afghanska valet.

Dragkamper mellan Vita huset och underrättelsetjänsterna å ena sidan och kongressen å den andra hör till vanligheterna i Washington. Kongressen vill förstås ha så mycket insyn som möjligt, medan underrättelsetjänstemännen är obenägna att vidga den inre kretsen - och inte heller litar på att politikerna kan hålla tätt.

På senare år har i synnerhet CIA haft svårare att försvara sin egen roll med rykten om dålig moral i högkvarteret i Virginia. Bristen på hemliga agenter, ”under cover”, i arabvärlden bidrog till att underrättelsetjänsten missade hotet från al-Qaida före terrorattentaten 2001. Och, sedan var det behandlingen av terrorfångar i Abu Ghraib och i hemliga fängelser på okänd ort som tvingade CIA på defensiven.