Chiles unga utmanar makten

Drygt två månader av student­protester i Chile har pressat ned stödet för högerpresidenten Sebastián Piñera till en ny bottennivå. Runt 100000 studenter och lärare fyllde Santiagos gator i veckan med krav på gratis utbildning och en bättre och mer jämlik skola. Nya aktioner och strejker planeras.

FOTO: Reuters

Det mesta gick lugnt och fredligt till när tiotusentals unga – för femte gången på drygt två månader – marscherade genom Santiago i tisdags. Men några mindre grupper maskerade ungdomar satte eld på bilar och kastade stenar mot kravallpolisen, som svarade med tårgas och vattenkanoner.

Arrangörerna talade om 150000 på gatorna, regeringen om hälften så många. Liknande demonstrationer hölls samtidigt i andra större städer i Chile. Över 270 greps och 42 skadades i Santiago, varav 26 poliser, uppgav regeringen.

–Manifestationerna visar att vår rörelse inte har tappat kraft och att Chile måste genomföra grundläggande reformer i sitt utbildningssystem, förklarade Camila Vallejo, som är ordförande i studentorganisationen Fech.

Chiles inrikesminister Rodrigo Hinzpeter anklagar studentrörelsen för att inte kunna kontrollera våldsverkare och säger att ”studenterna inte äger Chile”.

–Så klart inte, svarade Vallejo. Det gör företagarna. Men det är vi som äger vår framtid.

Camila Vallejo och Jaime Gajardo, ordförande i det chilenska lärarfacket, är två av förgrunds- figurerna i denna revolt. Därför har de utsatts för olika hot, vilket gjort att säkerheten kring dem har förstärkts.

På kvällarna samlas folk för att slå på kastruller, en högljudd protestform som inte hörts i Chile sedan militärdiktaturens nätter (1973–90), då general Augusto Pinochet styrde med järnhand. Dessa så kallade cacerolazos är som starkast i Santiagos medelklasskvarter, bland dem som är mest måna om att deras barn ska läsa vidare.

–Man hör kastrullerna överallt, hoppas att presidenten också hör dem och att han svarar på våra krav, sade Camila Vallejo.

I torsdags kväll var hon en av de drygt 200 studenter och lärare som, med stearinljus i händerna, vakade utanför presidentpalatset La Moneda i Santiago. Där inne höll regeringen ett krismöte om hur man ska bemöta studenternas krav.

Nu i helgen håller de tre grupperna gymnasieelever, studenter och lärare var sitt strategimöte. I dag, söndag, samlas de för att planera nya, gemensamma protestaktioner nu på torsdag och strejk den 24–25 augusti.

Studenter och elever har bojkottat undervisningen, hungerstrejkat, ockuperat skolor och universitet och gått i långa demonstrationståg. De kräver att regeringen ska satsa mer pengar på utbildning och att den ska vara gratis för alla. De vill också att staten tar över ansvaret för skolsystemet från kommunerna; fattiga kommuner har inte råd att satsa på bättre skolor, medan barnen i rikare stadsdelar favoriseras. Detta förstärker de redan djupa klassklyftorna i Chile.

–Alla vill vi att utbildning, sjukvård och annat vore gratis för alla. Men någon måste ju betala, kontrade president Piñera i torsdags. Men han utlovade att högre utbildning ska bli gratis för de 40 procent fattigaste i landet och att även medelklassens barn ska få bättre studievillkor framöver.

Efter drygt två månader av protester har Piñera bytt ut sin utbildningsminister och i förra veckan presenterade regeringen – utan att samråda med andra – en plan för att reformera Chiles utbildningssystem. Men förslagen avvisades direkt av studenterna som otillräckliga. Kritiken gäller främst att privata universitet inte återinvesterar sina vinster i bättre utbildning, trots att lagen kräver detta.

Studentorganisationer och lärarfack kräver att frågorna avgörs i en folkomröstning – trots att denna möjlighet inte finns i Chiles grundlag, som i vissa delar är ett arv från Pinochetdiktaturen.

Studenterna har förvandlat Piñera till den president som har det lägsta folkliga stödet (26 procent) av alla chilenska presidenter sedan diktaturens fall 1990. I oktober i fjol var stödet uppe i 63 procent, då Piñera kunde sola sig i glansen från den lyckade räddningen av 33 gruvarbetare efter 69 dagar under jord.

Bland dem som protesterar finns även miljöaktivister, gruvarbetare, mapuches (urbefolkningen) och andra som är missnöjda med Piñeras politik. Samma opinionsmätning (i juli) visar att 80 procent av Chiles befolkning stöder studenternas krav.

Den katolska kyrkan i Chile erbjuder sig att medla i konflikten. Landets biskopar står bakom studenternas krav – som att förbjuda vinstdrivande skolor – men de betonar att dessa krav går att driva även om elever och studenter återvänder till sina skolor.


  • Kopiera sidans adress

Sebastián Piñera tillträdde i mars 2010, den förste högerpresidenten i Chile sedan diktaturens fall 1990. Han leder en koalition av två högerpartier. Affärsmannen Piñera är en av Chiles rikaste män. Han kom till makten med löften om högre ekonomisk tillväxt och en effektivare stat. Men många chile-
nare anser att det ekonomiska uppsvinget har gått dem förbi och att Piñera inte har hållit vad han lovat. Regeringens hantering av studentprotesterna beskrivs som politiskt handfallen. Men oppositionen har inte heller visat något större initiativ. ”Det nya sättet att regera” (Piñeras löfte) betraktas nu som begravt. Teknokraterna och företagsledarna har efterhand fått lämna regeringen – en stor regeringsombildning i juli – till förmån för mer ”politiska” förmågor.
I nio veckor har studenter och lärare genomfört stora, mestadels fredliga protester i Chile. De kräver högre kvalitet på utbildningen och bättre villkor för finansiering av högre studier. Höga kursavgifter och dyra banklån avskräcker många. De kräver också att utbildningssystemet ska bli mer jämlikt.
President Piñera har nyligen lagt fram förslag på förändringar, som nu behandlas av kongressen. Men de är otillräckliga, anser studenterna, som vill att en folkomröstning ska hållas. Chile satsar drygt 4 procent av BNP (bruttonationalprodukten) på utbildning, att jämföra med den miniminivå på 7 procent som FN-organet Unesco rekommenderar.
Ingen högre utbildning i Chile är helt finansierad av staten och gratis för de studerande.
–Tvärtemot syftet och förväntningarna att utbildning motverkar social ojämlikhet så förstärks denna, säger utbildningsexperten Daniela Trucco på Cepal, FN:s ekonomiska kommission för Latinamerika.
Hon säger till nyhetsbyrån IPS att de som redan är gynnade får en större andel av de offentliga utgifterna för högre studier ”eftersom de andra inte får tillgång till systemet”. Den 18 augusti hålls ännu en massprotest för utbildningsreformer.Den 24 och 25 augusti ansluter sig studenterna till den generalstrejk som Chiles största fackförbund CUT har utlyst.

Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

perspektiv

”Ursäkta, kan vi få tillbaka 34 miljarder?”

Cervenka: Läge för bankerna att ge tillbaka till svenskarna.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

3 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?

Politiker nobbar kungens inbjudan

Många i ny regering skeptiska till monarkin.

Här är Kungens liv i bilder

Bildspecial

Så har du aldrig sett Carl XVI Gustaf.

Extra protein – behövs det verkligen?

Träning

Gudiol om det trendiga proteinet.

Sju ryska ubåtar
som just nu är i bruk

Uppges ha kostat flera miljarder att utveckla.

”EU bör inte släppa in
Lukasjenko i värmen”

BRÄNNPUNKT

Människorättsaktivister: Ett svek.

EU-parlamentet sade ja till kommissionen

SvD:s Teresa Küchler direktrapporterade.

Dreamlinern strular för fler än Norwegian

flyg

Bolag har rapporterat 318 fel på två år.

Trängselskatten kvar i Göteborg

västsvenska paketet

Anneli Hulthén: ”Avtalet gäller”.

National Geographics
bästa fotografier

Bildspel

Väljer själva klassiska bilder i ny bok.

Trots löftet – staden ratar Hillfons hem

unik konstnärsmiljö

”För höga kostnader”.

”Jag drabbades av svår kramp”

Löpning

Tobias om sitt svåra lopp.