Utmanaren Henrique Capriles erkände förlusten och gratulerade Chávez - viktigt för demokratin, enligt bedömare.

”Tack mitt kära folk. Leve Venezuela. Tack Gud. Tack till er alla” utbrast den 58-årige presidenten på Twitter sedan det officiella valresultatet meddelats. Chávez har redan avverkat nästan 14 år på presidentposten. Om hälsan inte sviker honom kan han nu sitta 20 år vid makten. Han behandlades för cancer i början av året.

I motståndarlägret var besvikelsen stor. Den här gången hade oppositionen lyckats samla sig kring en kandidat, den karismatiske 40-årige Henrique Capriles. Denne erkände sig besegrad och gratulerade i ett tal Chávez till segern.

- Jag är demokrat i själ och hjärta, jag accepterar och respekterar folkets val, sade Capriles.

Han fick 45 procent av rösterna.

Chávez anhängare firade med jubel och fyrverkerier på gatorna i Caracas.

Chavez vinst var väntad, enligt Rickard Lalander, doktor och docent i Latinamerikastudier vid Helsingfors universitet. Samtidigt har oppositionen stått starkt enad bakom motkandidaten Capriles.

- Men det kanske viktigaste för demokratin var att Capriles erkände valresultatet och manade till fredlig utveckling. Det är viktigt att folkmajoriteten får bestämma. Samtidigt ville han så fortsatt hopp och sade att resultatet var en seger i sig, säger Lalander till TT.

Det fortsatt starka stödet för Chavez beror till stor del på förbättringarna för marginaliserade grupper, som exempelvis kvinnor, säger Lalander.

- Stödet är ett erkännande av Chavez politik, samtidigt som oppositionen har 45 procent. Det betyder att det är många miljoner venezuelaner som vill se en annan inriktning i politiken. Men det har funnits en liten osäkerhet om den ekonomiska politiken. Nyliberalism är ett känsligt tema i Venezuela och Latinamerika, säger Lalander till TT.

Med en vinstmarginal på mindre än tio procentenheter är utmanaren Capriles den som kommit närmast att störta socialistledaren från den tron han innehaft i nästan 14 år. Vid valet 2006 vann Chavez med 26 procentenheter, skriver brittiska The Guardian. Den minskade marginalen kan tvinga fram förändringar i regeringens politik, menar experter.

De höga mordsiffrorna och det ökande våldet i landet har varit en viktig valfråga och har bidragit till att Chavez parti tappat mark. Hans dåliga hälsa under det gångna året har begränsat antalet framträdanden under valkampanjen. I kombination med en misslyckad ekonomisk politik kan det betyda att detta blir den sista mandatperioden för Chavez, säger Carlos Romero, en politisk expert som följt valet i Venezuela, till Washington Post.

- Det står klart för mig att detta är Chavez sista vinst. Cykeln är på väg mot sitt slut.

Sedan han kom till makten 1999 har den före detta soldaten Chávez blivit en högljudd USA-kritiker. Han har knutit vänskapsband med ledare i Iran och Vitryssland och andra länder som ses med misstänksamhet i väst. Han är en stor beundrare av Kubas förre ledare Fidel Castro.

Att få Venezuelas kämpande ekonomi på fötter kommer att bli en av Chavez största utmaningar under de kommande sex åren. Landet dras med en infrastruktur i sönderfall, en övervärderad valuta och en underpresterande industri, skriver BBC.

Tack vare Chavez socialprogram har en större del av Venezuelas oljerikedomar sipprat ner till landets fattiga än tidigare. Men det finns stora oklarheter kring hur regeringen spenderat stora delar av inkomsterna från oljeboomen. Tiotals miljarder kronor har slussats till hemliga utvecklingsfonder med mycket liten insyn och redovisningsskyldighet, och regeringen anklagas för att ha slösat bort stora delar av inkomsterna.

Valdeltagandet angavs till över 80 procent. Köerna ringlande långa och några vallokaler fick hålla öppet flera timmar extra för att alla skulle få chans att rösta.