SvD.se: Då hälsar vi välkommen Jan Blomgren, SvD:s utsände i Ryssland. Jan svarar på frågor om rysk politik och det ryska parlamentsvalet fram till klockan 14:00.

Viking: Varför gillar så många ryssar Putin? Ser du inte att han är en skurk?

Jan Blomgren: Putin kom till makten efter ett turbulent 1990-tal med en president, Boris Jeltsin, som var alkolist. Därför var många ryssar stolta när de fick en vältrimmad president. Dessutom var det en stor uppgång i priser på olja och gas i början av 2000-talet, vilket gjorde att många ryssar fick bättre levnadsvillkor. Putin står därför för stabilitet för många ryssar. Det är först på de senaste två åren som missnöjet med honom börjar komma, framför allt för att internet gjort det möjligt att avslöja korruptionen kring honom.

Lisa: Tror du att resultatet av valet kommer att påverka Rysslands relationer till till exempel Georgien och Tadzjikistan?

Jan Blomgren: Nej, Putin har ju i praktiken styrt landet i elva år, även om han ”bara” varit premiärminister de senaste tre åren. Förhållandet till grannländerna kommer därför att bli detsamma - det vill säga Ryssland kommer att försöka styra så mycket som möjligt.

Sverre: Måste man räkna med att betala mutor eller kanske omotiverade polisböter om man reser som turist till Ryssland?

Jan Blomgren: Nej! Jag känner mig ofta säkrare här i Moskva än jag gör i Stockholm en lördagnatt. Polisen i S:t petersburg har haft dåligt rykte just för att ta in turister i polisbilar och stjäla pengar, men jag tror det blivit bättre i dag.

”Ryssen kommer”: När jag var liten fick jag oftast höra - om än i skämtsam ton - att man ska passa sig för att ”Ryssen kommer”. Finns det något reellt hot att Ryssland skulle få för sig att föra aggressiv politik mo något land i Norden?

Jan Blomgren: Nej, det kan jag inte tänka mig. Ryssarna klarade ju inte ens av ett krig mot en liten delrepublk som Tjetjenien. Jag tror inte heller de baltiska staterna behöver oroa sig nu när de är medlemmar i EU och Nato. Makthavarna i Moskva vet var gränserna går.

Hederlig svensk: Vad gör de hederliga ryssarna på söndag? Röstar de?

Jan Blomgren: Ja, det är en intressant fråga. Jag känner att den apati som funnits i flera år nu har ersatts av en starkare politisk vilja. Folk har tröttnat på Putingängets arrogans och maktfullkomlighet och därför går de och röstar även om de inte har något favoritparti. Många jag pratat med de senaste dagarna går och röstar för att inte maktpartiet ska kunna utnyttja deras röster.

Serious man: Vilka alternativ finns det i valet? Hur många partier? Är det bara Putin, kommunisterna och clownen Zjirinovskij?

Jan Blomgren: Det finns sju partier, men inte något egentligt oppositionsparti. Kreml har effektivt stoppat de seriösa försök som funnits att skapa en stark opposition. Tyvärr har också den reformvänliga oppositionen haft märkvärdigt svårt att samarbeta kring en ledare eller ett parti.

Peter G: Utanför Moskva och S:t Petersburg verkar ryssarna fortfarande ha det ganska enkelt, ja till och med fattigt? Vart tar alla pengar från gas- och oljeexporten vägen?

Jan Blomgren: Det enkla svaret är att pengarna till stor del hamnar i makthavarnas egna fickor. Rövarkapitalismen fanns nog även i USA i början av 1900-talet, men en stor skillnad är att de nyrika amerikanerna investerade pengarna i företag i USA. De nyrika ryssarna sätter in sina pengar utomlands, skaffar lägenheter och dyra hus utomlands. Rikedomarna gynnar alltså ofta inte det egna landet i form av nyinvesteringar och därmed arbetstillfällen.

Jan: Hur stort är det egentliga stödet för ”Enade Ryssland” enligt din uppfattning? Hur mycket behöver man fuska?

Jan Blomgren: Den frågan är vi många som verkligen skulle vilja ha svar på. En gissning är att partiet skulle få runt 40 procent, men att resultatet skrivs upp till 55-60 procent. MEN i de 40 procent finns då studenter, militärer, statsanställda, ja många miljoner som utsätts för stark press att rösta en Enade Ryssland. Dessutom kontrollerar Kreml de tre stora tv-stationerna, vilket innebär en propaganda som framför allt outbildade ryssar på landsbygden köper.

Johan: Den i praktiken ryskstyrda självutnämnda republiken Sydossetien i Kaukasus höll presidentval i söndags. Oppositionskandidaten Alla Dzjiojeva såg ut att gå mot en komfortabel seger när rösterna räknades samman. Plötsligt annullerades valet, och ett nytt valdatum togs fram. I det nya valet är Alla Dzjiojeva förbjuden att ställa upp. Kan ett för Kreml ofördelaktigt valresultat i Ryssland få samma konsekvenser som Sydossetien?

Jan Blomgren: Jag kan inte tänka mig att det blir ett så ofördelaktigt resultat. Kreml är skickligare på att fuska så att det inte går så långt som i Sydossetien.

Mia: Är Medvedev bara en nickedocka för Putin?

Jan Blomgren: Jag trodde för två år sedan att Medvedev hade kurage och var starkare än det har visat sig. Men han har aldrig fått en chans att bygga upp ett eget nätverk utan har under sina fyra år ständigt varit omgiven av Putinlojala. Jag tror att Medvedev är modernare och har en annan mer demokratisk agenda, men det har han inte fått någon chans att visa. Jag tror Putin lyssnar på Medvedev, men om Putin verkligen vill ha igenom en lag så nickar nog Medvedev utan strid.

Filli: Vad har Putins parti för inriktning? Liberalt? Konservativt? Nationalistiskt? Socialistiskt?

Jan Blomgren: Man kan tyvärr inte tänka i våra svenska banor. Putins partiprogram handlar om att de som sitter vid makten, både i Moskva och ute i regionerna, ska kunna berika sig själva. Av de fyra alternativ du nämner stämmer dock nationalistiskt bäst in.

Jeje: Vad gör dagens intellektuella motsvarigheter till Solzjenitsyn och Sacharov när hederliga personer som advokaten Magnitskij mördas och de skyldiga går fria? Hörs de inte eller finns de inte?

Jan Blomgren: Det finns en växande opinion mot övergreppen. Internet spelar här en alltmer intressant roll och där har vi länge sett en kritisk debatt. Ryssland har i dag 50 miljoner internetanvändare och om tio procent är politiskt intresserade så innebär det att ganska många ryssar nu deltar i debatten. Ryska dagstidningar börjar också i allt högre grad bli mer kritiska. Hederliga ryssar finns det fortfarande gott om, men de har hittills haft svårt att samlas kring ett parti.

Fundersam: Att valet redan är avgjort vet ju de flesta, men tror du att folk kommer gå ut på gatorna och protestera? Och tror du att Enade Ryssland med Putin i spetsen kommer ha makten om 10 år? Eller kommer folket ha tröttnat och ”tvingat” bort dem på något sätt?

Jan Blomgren: Jag tror att det blir demonstrationer, men inte några stora eller våldsamma. Här i Moskva kommer säkert Kremls egen ungdomsrörelse, Nasji, att samlas på de stora torgen som därmed kommer att vara ”upptagna” om oppositionen vill försöka demonstrera.

Jag tror inte det dröjer tio år innan det händer något dramatiskt här i landet. Tycker mig se en dramatisk förändring i folks mentalitet bara under det senaste halvåret. Folk håller på att tröttna, glorian kring Putin blir allt mindre.

Men rysk ekonomi är starkt beroende på olja och så länge oljepriset är över 100 dollar finns pengar i statsbudgeten för att neutralisera missnöjet. Skulle oljepriset sjunka dramatiskt skulle vi antagligen ganska snabbt få se stora demonstrationer.

Undrande: Är det inte farligt i Ryssland att prata om valfusk som du gör?

Jan Blomgren: Det hoppas jag inte ...

Nej, jag är ju inte den ende som skriver om fusket. Om jag anklagar Putin personligen så kan det bli lite tuffare. Men det viktiga för Putin är att behålla makten i landet och vad som skrivs i en svensk tidning har i det sammanhanget ingen betydelse. Om jag skrev samma saker i en rysk tidning skulle jag nog snabbt få se mig om efter ett annat jobb.

Rurik: Finns det nagot mojligt valresultat som skulle kunna innebara ytterligare privatiseringar?

Jan Blomgren: Jag tror inte att valresultatet påverkar privatiseringar. Däremot tror jag att det kommer fler privatiseringar under de kommande åren och det är för att Putin och övriga makthavare inser att Ryssland behöver detta för att utvecklas. Ryssland är i stort behov av utländskt kapital och inte minst utländskt ”know how”.

kris: Undrar över den opposition som finns i Ryssland. Det nämns nästan aldrig något parti eller hur ”stora” de är, bara om enstaka oppositionspolitiker. Enligt vissa så består största oppositionen av nationalister och kommunister, stämmer detta och vad finns annars?

Jan Blomgren: Kommunisterna är största oppositionsparti, skulle gissa att de i ett ärligt val skulle få 15-20 procent. Men en del av dessa röster är från icke-kommunister. Har bekanta som menar att enda sättet att visa sitt missnöje med Enade Ryssland är att stödja det största oppositionspartiet.

Nationalisterna samlas i första hand kring gaphalsen Vladimir Zjirinovskij, som brukar få 7-8 procent. Men han har aldrig gått emot maktpartiet i någon allvarlig fråga. Däremot berikat sig själv genom att bli köpt i vissa omröstningar.

Det finns en växande reformvänlig opposition, men den har dels haft svårt att enas i ett parti, dels om någon ledare, typ miljadären Prochorov för några månader sedan, blivit alltför stark och självständig stoppats av Kreml.

Ingen oppositionsledare tillåts växa så att han kan bli ett verkligt hot.

SvD.se: Vi får in många frågor, så Jan fortsätter att svara en stund till.

Louise: Om hur lång tid tror du vi kan se ”riktiga” val i Ryssland? Tror du Ryssland på sikt kommer gå mot att bli mer korrupt eller vad finns det för indikationer om att det blir bättre?

Jan Blomgren: Det var en svår fråga...

Mycket beror på den ekonomiska utvecklingen. Ryssarna kände sig lurade på 1990-talet när marknadsekonomi och demokrati skulle genomföras. Det blev ju anarki och rövarkapitalism i stället och där tappade den demokratiska rörelsen säkert minst 15-20 år i utveckling.

Korruptionen har ökat stadigt sedan Putin tog makten 2000 och i dag är det så många miljoner ryssar som berikar sig på korruptionen att den är svår att stoppa. Den är som en cancersvulst från fot till hjässa. MEN, även makthavarna inser hur farlig utvecklingen är så korruptionen borde gå ned. President Medvedev har envist drivit frågan om korruption och förhoppningsvis kan han fortsätta med det som premiärminister i mars.

Åke: Har Enade Ryssland samarbete med något svenskt parti?

Jan Blomgren: Nej, det kan jag inte tänka mig - i alla fall inte på partinivå. Däremot kan enskilda medlemmar i Enade Ryssland, typ en guvernör, ha bilatera avtal med svenska företag.

Rikard K: Har Enade Ryssland makten i alla regioner/guvenörer

Jan Blomgren: Ja, det kan man säga. Putin ändrade ju lagen om tillsättande av guvernörer. Tidigare valdes de av folket, nu väljs de av Kreml.

Skeptisk: Spelar valet någon roll? det är väl Putin som styr ändå?

Jan Blomgren: Jag tycker valet spelar roll även om det förstås är Putin som styr efteråt. Valet har blivit intressant med den heta diskussion som varit framför allt på internet och den klart växande opinionen. Ryssarna har börjat säga ifrån och även om det fuskas i valresultatet så blir det en tankeställare för makthavarna.

Rikard K: Om man mot fömodan att Liberaldemokraterna eller kommunisterna skulle vinna, vad skulle vi då få se för ändringar i politiken?

Jan Blomgren: Det är en hypotetisk fråga. Tror inte det är många som i praktiken kan se Zjirinovskij el Ziuganov som president.

Men Putin/Medvedev driver redan en nationalistisk politik. Om kommunisterna kom till makten skulle det antagligen förändra företagsklimatet och skrämma investerare. Men även de vet att utan samarbete med Väst så skulle de gå utför för Ryssland.

Rikard K: Vad anser Ryssen på gatan vara den viktigaste frågan i detta val?

Jan Blomgren: För de som jag talat med denna vecka är svaret entydigt - visa sitt missnöje med dagens makthavare och den maktfullkomlighet som finns. När Putin talade om för folket att han och Medvedev ska byta plats vid nästa presidentval 4 mars var måttet rågat.

Det finns annars inga direkta sakfrågor, typ skola, försvar el annat som vi är vana vid.

RR: Varför fortsätter ryssarna att stödja Syrien och andra diktaturer som de höll under armarna under kalla kriget? Det är ju över nu.

Jan Blomgren: Ryssland har en viktig militärbas i Syrien och på samma sätt som USA vill ha militär närvaro på så många platser som möjligt vill Ryssland ha kvar de få utomlands som de fortfarande har.

Och USA är i detta maktspel inte mycket bättre. Jag har inte hört kritik mot exempelvis Saudiarabien trots att det borde finnas en del att säga när det gäller demokratifrågor...

Lilla miraklet: Ryssland har sedan sovjetunionen varit duktiga på att visa upp sig som demokratiska. Men så läser man om att oppositionen väntar sig fuskspel och dobbel i valresultatet. Är Ryssland verkligen den demokrati som landet vill ge sken av?

Jan Blomgren: Nej, det är en skendemokrati. Samtidigt ska vi nog ha lite perspektiv på utvecklingen här. Om vi jämför med Kina så finns i Ryssland en helt annan fri debatt - inte minst på nätet.

Och om vi jämför med Sovjettiden har det hänt otroligt mycket när det gäller människors möjigheter att resa utomlands, satsa på egna företag, att prata öppet. Bara att jag kan sitta så här och chatta med er läsare är en otrolig utveckling och historiskt är 20 år ganska kort tid...

Det tar nog ett par generationer för att ändra ett så ingrott system. Det handlar ju inte bara om Sovjettiden, desförinnan var det tsarer och mongoler som styrde.

Vi bör ha lite tålamod när vi bedömer Ryssland, samtidigt som vi förstås ska påtala missförhållanden

Håkan: Finns det några socialdemokratiska ryska politiker?

Jan Blomgren: Inte i något parti. men många ryska politiker talar med avundsjuka om hur det svenska systemet fungerar.

Mark: Har Putins väg till makten (och sättet han utnyttjar den) i Ryssland varit laglig, eller är Putin rent utav kriminell?

Jan Blomgren: Ja, det tror jag. Det skulle förvåna mig om inte Putin är en av Europas rikaste män och i så fall är det inte den officiella lönen som ligger bakom hans förmögenhet. Ryktena om korruption, mutor och olagligt övertagande av företag dök upp kring Putin redan när han var medhjälpare till S:t Petersburgs borgmästare Sobtjak i början av 1990-talet. Som ansvarig för utrikeshandel i S:t Petersburg fanns oanade möjligheter att skaffa pengar ”na leva” (till vänster). Som president från 2000 har han sedan haft alla möjligheter att berika sig själv, släktingar och vänner på antingen den ryska staten eller på statsägda företag bekostnad.

SvD.se: Det var den sista frågan vi hann med i dag. Vi tackar Jan Blomgren som ställt upp och svarat på frågor och vi tackar läsarna som skickat in frågor. Följ utvecklingen i Ryssland och det ryska parlamentsvalet på svd.se