Terneuzen i sydvästra Nederländerna är en hamnstad med 24 000 invånare. Här i ett trist industriområde inte långt från den belgiska gränsen ligger Checkpoint: en så kallad coffee shop som fram till maj 2008 var Europas största legala försäljningsställe för hasch och marijuana innan den fick slå igen.

Ägare är den i dag 58-årige affärsmannen Meddie Willemsen. Med kommunpolitikernas goda minne byggde han för snart tio år sedan upp en snabbt växande verksamhet som enligt åklagarna drog in en vinst på 280 miljoner kronor mellan 2006 och maj 2008, helt legalt och till politikernas stora förtjusning.

Willemsen skänkte kommunen årligen över 100 000 kronor för att bekämpa den tunga narkotikan. Den kriminella gatuhandeln med cannabis försvann. Turistnäringen gnuggade händerna. Baksidan av framgången var igenkorkade gator, fortkörning, vandalism och störd nattvila när framför allt belgiska och franska ungdomar invaderade det lugna lilla samhället.

– Till slut gick det över styr, minns borgmästare Jan Lonink.

Framgångssagan tog slut när polisen 2007 gjorde en räd mot Checkpoint och beslagtog 120 kilo cannabis, långt mer än de 500 gram som nederländska coffee shops tillåts ha i lager. Efter ytterligare ett tillslag året därpå beslutade myndigheterna att stänga Checkpoint.

– Verksamheten står i strid med regeringens toleranspolitik, förklarade Elke Kohl från åklagarmyndigheten i Middelburg där rättegången hålls. Här har vi helt klart med en kriminell organisation att göra.

Under den nederländska ”toleranspolitiken” som gäller sedan mitten av 1970-talet är det i praktiken tillåtet att konsumera upp till fem gram i så kallade coffee shops. För närvarande finns det cirka 700 sådana försäljningsställen som är licensierade av kommunerna . De får förvara högst 500 gram cannabis, trots att några av de större säljer 10-12 kilo om dagen.

– Det är ren idioti, menar Raymond Dufour från Stichting Drugsbeleid, en stiftelse som förordar en legalisering av cannabisodling. Så länge detta är förbjudet, lyder argumentet, gynnas den organiserade brottsligheten som utnyttjar den nederländska modellens ömma punkt: tillgången på cannabis som varken får införas eller tillverkas i landet.

I själva verket är den olagliga odlingen av cannabis en lukrativ, hårt organiserad verksamhet som i Nederländerna uppskattas omsätta minst 25 miljarder kronor årligen, varav 80 procent går på export till framför allt Tyskland, Belgien, Frankrike och Storbritannien. Verksamheten går hand i hand med tung brottslighet som vapenhandel, prostitution och narkotikasmuggling.

– Kriminella och icke kriminella medborgare flätas eller mer samman, kritiserade häromåret Max Daniels, chef för nederländska polisenheten som bekämpar den organiserade brottsligheten.

– Många vanliga medborgare har blivit rika genom att odla cannabis. Man kan bli mångmiljonär på tio år, säger han till den nederländska tidningen NRC Handelsblad.

I september förra året upptäckte polisen i provinsen Limburg 45 000 cannabisplantor i ett majsfält. Enligt Jos Waals, borgmästare i Roggel i närheten av tyska gränsen, finns det bönder som är hårt pressade av den ekonomiska krisen och faller för lockelsen av snabba pengar. Andra vågar inte står emot när kriminella gäng hotar med våld.

– Många är livrädda, sa Jos Waals nyligen till nederländska nyhetsbyrån ANP.

Det är en utveckling som politikerna försöker möta med en skärpning av drogpolitiken. I provinsen Limburg med årligen cirka 4 miljoner cannabisturister ska nu ett 30-tal coffee shops omvandlas till privata klubbar med tillträde endast för nederländska medlemmar. På annat håll har coffee shops fått sina licenser indragna.

I en utredning som beställts av regeringen i Haag föreslås att de många regionala initiativen samordnas. Däremot förordas inte att toleranspolitiken skrotas. Tvärtom vill den så kallade Van de Donk kommittén tillåta en höjning av den tillåtna mängden cannabis som får tillhandahållas i coffee shops samt begränsade experiment med legal odling. Det senare kräver sedan länge det socialdemokratiska partiet PvdA.

– Annars blir vi aldrig av med den organiserade narkotikabrottsligheten, hävdar Amsterdams borgmästare Job Cohen, socialdemokraternas blivande partiledare.

Advokaterna till den åtalade Meddie Willemsen pekar på att det egentligen är politikerna i Terneuzen som borde stå inför rätta. De lät Checkpoint växa och de såg mellan fingrarna så länge kommersen inte störde väljarna.