Strax före midnatt i torsdags avled 68-årige Richard Mannington Bowes på sjukhus, till följd av de skador han fick under kravallerna i Ealing i västra London i måndags. Enligt vittnen ska han ha blivit attackerad bakifrån när han försökte släcka en anlagd brand. Polisen söker nu efter de skyldiga och har släppt bilder från en övervakningskamera.

Samtidigt väckte premiärminister David Camerons förslag på hur man ska möta framtida upplopp reaktioner. Inte minst förslaget att polisen skulle få möjlighet att blockera sociala medier som Twitter och Blackberry Messenger vid upploppssituationer.

– Ett fritt flöde av information kan användas till positiva saker men kan också användas för att skada, sade David Cameron.

Hans förslag om att begränsa användning av sociala medier mötte i går starkt motstånd hos brittiska medborgarorganisationer. Jim Killock, ordförande för organisationen Open Rights Group, som försvarar yttrandefrihet på internet, menar att det kan hota rättssäkerheten att ge polisen auktoritet att begränsa det fria informationsflödet på sociala medier.

– Hur ska folk veta när ett upplopp planeras? Vem är det som ska avgöra det? Det enda realistiska svaret är att det är upp till domstolarna att bedöma. Om inte domstolsförfarande används kommer vi snart att se missbruk av polis och privata företag, ­säger han enligt The Independent.

Även den brittiske medieexperten Graham Cluley är kritisk:

– Även om premiärministerns avsikt säkert är uppriktig kommer han inte att kunna hindra människor från att kommunicera på Facebook och Twitter. Det finns gott om otrevlig, hatisk och olaglig verk­samhet på dessa platser redan nu. Om vi inte på ett effektivt sätt kan behandla dem polisärt, vad har vi då för chans att förhindra att folk träffas utanför lokala ”Curry branch” klockan tio på kvällen, säger han enligt tidningen.

De kraftfulla åtgärderna från premiärministern, som exempelvis också innehöll att upploppsmakare skulle kunna vräkas och förlora bidrag, mötte blandade reaktioner bland britterna. Ärkebiskopen av Canterbury, Rowan Williams, fördömde de kriminella gärningarna. Samtidigt poängterade han att handlingarna måste sättas i en kontext, skriver The Independent.

– Att söka förklaringar är inte detsamma som att söka ursäkter, vädjade ärkebiskopen.

Företrädare för konservativa Tory­partiet höll inte med. Tory-veteranen Sir Peter Tapsell vill se ännu kraftfullare åtgärder mot plundrare och upprorsmakare. Bland annat vill han att polisen ska kunna samla in upprorsmakare och placera dem på en sportarena.

Redan 2010 när Cameron kom till makten föreslog den konservativa koalitionen flera nedskärningar i den offentliga sektorn. Det för att delvis klara effekterna från den ekonomiska krisen som skakade världen 2008. Cameron har redan före kravallerna fått ta emot mycket kritik för nedskärningarna som bland annat innebär kraftiga besparingar inom polis och rättsväsende.

Oppositionsledaren Ed Millband, ledare för Labourpartiet, var inte sen att åter lyfta frågan i en BBC-intervju, även om han inte direkt skyllde upploppen på regeringen.

– Nedskärningarna som görs är mycket skadliga för samhället, fastställde han.

Även Londons konservative borgmästare, Boris Johnson, passade på att lyfta frågan om nedskärningar och menade att besparingarna inom polis borde tänkas över ytterligare, skriver nyhetsbyrån Reuters.