Stockholm
Bush lät i veckan justitieminister Alberto Gonzales informera kongressens underrättelseutskott om sitt omstridda beslut att tillåta telefonavlyssning av amerikanska medborgare utan klartecken från en domstol.
Den hemliga telefonavlyssningen avslöjades av New York Times i december ifjol. Tidningen hade då, med hänvisning till nationella säkerhetsskäl, legat på nyheten ett helt år.
I sak handlar det om att presidenten ända sedan år 2001 personligen godkänt att säkerhetstjänsten NSA avlyssnat telefonsamtal och läst e-postbrev mellan amerikanska medborgare som misstänkts för terroristsamröre och utlandet.
Lagligt eller ej? Där krockar uppfattningarna rejält och tolkningarna har skapat en spricka bland kongressens republikaner.
Villkoren för telefonavlyssning regleras i en lag från 1978, Foreign Intelligence Surveillance Act (FISA). Då inrättades en speciell domstol som – utan insyn från allmänheten – ska godkänna telefonavlyssning.
Vita huset har dock, i en lång rad fall, valt att gå runt FISA-domstolen, trots att den tidigare bara sagt nej till en handfull av de tusentals fall den haft att ta ställning till.
Bush stödjer sig i stället – starkt sekunderad av vicepresident Dick Cheney – på den antiterrorlag som kongressen klubbade veckan efter 11-septemberattentaten 2001. Den ger, i krigstid, presidenten extraordinära befogenheter att fatta beslut i säkerhetsfrågor, hävdar administrationen och hänvisar bland annat till att presidenten, i egenskap av landets högste befälhavare, kan bestämma om ”signalspaning”.
Detta har väckt en allt hetare politisk debatt. Den demokratiska oppositionen har protesterat kraftfullt och varnat för att medborgerliga rättigheter hotas. Men även en rad tunga republikanska kongressledamöter, som tidigare lojalt backat upp Bush, är djupt betänksamma.
Arlen Specter, inflytelserik republikansk ordförande i senatens justitieutskott förbereder ett lagförslag om att FISA-domstolen ska pröva om avlysningarna är förenliga med grundlagen.
Hans partikamrat Heather Wilson, ordförande i representanthusets underrättelseutskott, har öppet utmanat Vita huset genom att kräva en grundlig översyn av NSA:s verksamhet och FISA-lagen.
Justitieminister Gonzales försvarade Bushs beslut vid en dagslång kongressutfrågning i måndags. Programmet är nödvändigt. Det kan vara skillnaden mellan framgång och misslyckande i kampen mot terrorn, menade han. Och Cheney förklarade samma dag i en tv-intervju:
– Vi är helt övertygade om att vi har lagen på vår sida.
Men senare i veckan slog Vita huset åtminstone till en halv reträtt, när Gonzales informerade underrättelseutskotten i de båda kamrarna om avlyssningsprogrammet. Det hade administrationen tidigare sagt blankt nej till. De uppgifter som lämnats har förbehållits en liten grupp på åtta ledande kongressrepresentanter.
Gonzales framträdande väckte blandade reaktioner. Det har inte stillat kritiken. Men Jane Harman, en av de ledande demokraterna i representanthuset menade i att det tydde på att ”isen är på väg att smälta”.
Striderna om vilka maktmedel som administrationen ska ha rätt att ta till mot terrorismen är samtidigt en avspegling av en bredare dragkamp om makten i Washington.
Presidentens inflytande har urholkats, Vita huset måste flytta fram positionerna, har Bush och Cheney gång på gång deklarerat ända sedan de tillträdde för fem år sedan. Men det är en verklighetsbeskrivning som även del republikaner ställer sig frågande till, inte minst inom Bushs egen konservativa bas.
– Drar man ut konsekvenserna av presidentens resonemang finns det ingen roll för kongressen när USA befinner sig i krig, konstaterade exempelvis nyligen Lindsey Graham, republikansk senator från South Carolina, en slutsats som han uppenbarligen betraktar som orimlig.
Tipsa andra
