Burma öppnar för hjälp

I nästan tre veckor har Burma försvårat för internationella hjälp­arbetare att komma in i landet och bistå över 2,5 miljoner människor i nöd. Tonvis med förnödenheter och hundratals hjälpexperter har tvingats vänta vid gränserna. ­Militärregimen har även vägrat att lyfta luren när FN:s general­sekreterare ringt. ”Signalerna går fram men ingen svarar”, har FN-chefens taleskvinna klagat.

Men i går kom en plötslig omsvängning efter två timmars möte mellan FN-chefen Ban Ki Moon och Burmas juntaledare Than Shwe. Burmas militära ledning är nu beredd att släppa in ”alla” hjälparbetare, oavsett nationalitet. Juntan är också beredd att låta flygplatsen i Rangoon fungera som nav för distribution av förnödenheter. Även civila fartyg med förnödenheter tillåts för en humanitär havsbro. Det uppgav Ban Ki Moon efter mötet i den avlägsna huvudstaden Naypyidaw.

– Jag hade ett mycket bra möte med generalen och framförallt om hjälparbetarna. Han har ­intagit en ganska flexibel position i frågan, sade FN-chefen.

Klarare än så blev inte informationen under fredagen. På ­frågan om beskedet var ett genombrott svarade Ban: ”jag tror det”.

– Det är ett uppmuntrande steg framåt. Det kan vara en vändpunkt för det humanitära hjälparbetet. Men vi avvaktar och väntar på mer information, säger Elisabeth Byrs, taleskvinna för FN:s organ för katastrofhjälp till SvD.

Det är inte klart hur många eller vilka hjälparbetare som släpps in, samt om de får tillträde till alla drabbade delar av Burma. Det varnas för att regimen lovar en sak och sedan inte lever upp till löftet i praktiken.

– Kommer vi att kunna resa ­utanför Rangoon? Får utländska hjälparbetare tillträde till deltaområdet? Frågorna är många. Vi måste vänta och se innan vi jublar över några öppna dörrar, säger Elisabeth Byrs.

Det är dock ett förändrat tonläge från juntan. Byrs säger att nyheten om att öppna för internationella hjälparbetare ”kom oväntat”. Varför kommer ­regimens tvära omkast just nu?

– Det kan vara ekonomiska skäl. På söndag hålls en stor givar­konferens i Burma, och landets ledare inser nog att man måste visa ökad öppenhet för att få bidrag från omvärlden, säger Byrs.

Under den senaste veckan har FN sett flera tecken på en uppmjukning, säger hon. FN har fått 90 visumansökningar godkända, asiatiska länders hjälparbetare har släppts in och FN:s matprogram WFP har flugit in 11000 ton mat samt tio helikoptrar.

– Situationen har stadigt förbättrats. Men vi nekas tillträde i deltaregionen där läget är som värst, säger Byrs.

I Irrawaddy-deltat har fem distributionscenter upprättats dit förnödenheter tas från ett 4000 kvadratmeter stort lager i Rangoon. Men man måste få dit ­internationella hjälpexperter som kan koordinera arbetet, ­betonar Byrs. Minst ett 50-tal hjälpexperter skulle behövas bara från FN:s katastroforgan OCHA.

Viktigt att få in är också helikoptrar och båtar – fast Burma är mycket motsträvigt när det gäller helikoptrar och fartyg från USA, Frankrike och Storbritannien.

Även om hjälparbetarna får resa fritt är den stora huvud­värken logistiken. Monsun­regnen har förvärrat läget de senaste ­dagarna, vägarna är knappt framkomliga och 5 000 kvadrat­kilometer deltaland ligger under vatten. Hittills har FN kunnat ­bistå 500 000 människor, vilket är ungefär 25 procent av Burmas cyklon­drabbade.

– Deltat består av hundratals öar där man får försöka paddla sig fram. Många människor är fortfarande helt isolerade och har varit utan mat i tre veckor. För vissa av dem kommer vi fram för sent, konstaterar Elisabeth Byrs.