Browns bojkott får inhemsk kritik

–Det är pinsamt att landet som säger sig bry sig mest om Afrika och lyft upp frågan på agendan inte kommer att delta på det här extremt viktiga mötet. Storbritannien borde ha haft en ledande roll, men nu kommer vi inte att kunna påverka utgången, säger Richard Dowden, journalist och chef för Royal African Society i London.

Att Brown misslyckats med att få stöd av andra EU-länder – förutom Tjeckien – tyder enligt Dowden på att han har ett svagare nätverk ute i Europa än sin företrädare Tony Blair, men också på att regeringen varit dåligt förberedd:

–Innan man tar ett sådant beslut måste man försäkra sig om att man har allierade. Det verkar regeringen inte ha gjort, säger han.

Både Tony Blair och Gordon Brown har haft ett starkt engagemang för Afrika. Efter ett initiativ från popstjärnan Bob Geldof startade Tony Blair en kommission med inriktning på bistånd, förbättrade handelsvillkor och skuldavskrivningar. Kontinentens framtid stod också högt på dagordningen när Storbritannien för två år sedan samtidigt var ordförande för både G8 och EU.

Det är dessa ansträngningar som nu hamnar i skuggan när Gordon Brown protesterar mot Robert Mugabes närvaro genom att stanna hemma. I Gordon Brown ställe åker Valerie Amos, den tidigare ministern för internationell utveckling som nu sitter i parlamentets överhus. Beslutet, som stöds av den brittiska oppositionen, har kritiserats av EU.

Zimbabwes regering har inte varit sen med att dra nytta av Browns självvalda isolering.

–Britterna fruktar ett handslag. Vi kan inte förvänta oss att timida personer ska vara på samma plats som män, raljerade Robert Mugabes talesman nyligen i en intervju med Reuters.

Efter att aktivt ha försökt påverka utvecklingen i Zimbabwe har den brittiska regeringen nu bytt strategi. Ministern med ansvar för Afrika, Mark Malloch Brown, slog förra veckan fast att Storbritannien inte kan göra något annat än att vänta ut Mugabe, 83. Allt annat skulle få motsatt effekt. Istället för att höja rösten planerar Storbritannien därför att erbjuda ett generöst hjälppaket när en ny regim får makten.

–Att skälla på Mugabe har varit kontraproduktivt. Han har lyckats vända all kritik till sin egen fördel och förvandla den till politiskt kapital genom att spela det ”antikoloniala kortet”, konstaterar Richard Dowden.

Men Browns beslut får inte bara kritik. Enligt Financial Times tidigare Afrikaredaktör Michael Holborn, hade det varit omöjligt för Brown att delta på mötet tillsammans med Mugabe, inte minst eftersom respektive lands deltagare placeras i bokstavsordning och de båda antagonisterna därför skulle ha hamnat bredvid varandra.

–Det hade varit otänkbart. Både pressen och den konservativa oppositionen hade attackerat Brown eftersom de älskar att hata Mugabe, säger Michael Holborn, som också tonar ner konsekvenserna av att Storbritannien inte skickar sin högsta representant till Lissabon.