”Högsta domstolen har gett tillåtelse till en överklagan och domstolsförhandlingar har schemalagts till två dagar, med start den 1 februari 2012”, skriver domstolen i ett uttalande.

Julian Assange är begärd utlämnad, sedan två kvinnor i Sverige anmält honom för våldtäkt och andra sexbrott i augusti 2010.

Assange, som sedan gripandet i december bor i Storbritannien, nekar till brott. Han har sagt att de två kvinnorna frivilligt har haft sex med honom och att anklagelserna är politiskt motiverade, sedan Wikileaks släppt hundratusentals hemliga amerikanska filer.

Det är Assanges advokater som har hävdat att den europeiska arresteringsorder, som gjorde det möjligt att gripa Wikileaksgrundaren i Storbritannien, var felaktig då den utfärdats av en svensk åklagare, som man anser inte har behörighet att utfärda en sådan.

I den tidigare instansen High Court höll domaren John Thomas inte med om det resonemanget, men han ändå ville låta HD fatta beslutet.

Claes Borgström, som företräder de två kvinnorna som anmält Assange, kommenterade resonemanget då:

- Regelverket är enkelt. Om det här inte skulle sluta med att han överlämnas, då kan man skrota den europeiska arresteringsordern, för då fyller den ingen funktion, sade han då till TT.

Den svenska åklagarmyndigheten har tidigare kommenterat att det Assange vill få prövat är ”om en svensk åklagare över huvud taget är behörig att utfärda en europeisk arresteringsorder”. I Sverige har RÅ bestämt att alla allmänna åklagare har behörighet.

Och enligt Lars Werkström, internationell chefsförhandlare på justitiedepartementet, finns ingen juridisk tvekan om att svenska åklagare har rätt att utfärda en europeisk arresteringsorder.

- Nej, det finns det inte. Det är ju poängen egentligen med arresteringsordern delvis att den ska kunna tillämpas under förundersökningsstadiet och då är det ju åklagare som ansvarar för hanteringen, säger han.

TT: Är du förvånad över beslutet av brittiska Högsta domstolen?

- Jag törs inte ha någon uppfattning om det eftersom jag inte är tillräckligt insatt i det brittiska rättsväsendet. Men jag kan konstatera att det här ärendet har överskridit de tidsramar som finns i arresteringsordern med många månader, svarar Werkström.

I slutet av november 2010 häktades Assange i sin frånvaro, misstänkt för en våldtäkt, två fall av sexuellt ofredande och ett fall av olaga tvång.

Han häktades efter ha infunnit sig hos brittisk polis den 7 december men släpptes mot borgen den 16 december.

Under 2011 har Assange fått avslag på överklaganden av beslut om att han ska överlämnas till Sverige.

Processen i Storbritannien har drivits med en europeisk arresteringsorder som grund. Arresteringsordern började gälla som svensk lag den 1 januari 2004.

Ett krav för arresteringsordern är att den efterlyste måste vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott med ett år eller mer i straffskalan.

Brittiska HD, som är landets högsta juridiska instans, ska nu pröva om den svenska åklagarmyndigheten har behörighet att utfärda en arresteringsorder.