Det är bara fyra dagar kvar av rättegången mot Breivik, med försvarets slutplädering på fredag. Därefter drar sig domarkollegiet tillbaka och avger sin dom tidigast den 20 juli. Ett alternativt datum är den 24 augusti.

Det andra paret psykiatriker, Agnar Aspaas och Terje Tørrissen ger ett helt annat intryck än det första paret. De är mer ödmjuka och tvivlande. Tørrissen bad efter att rättegången inletts om att få ett nytt samtal med Breivik eftersom misstanken om att han var psykotisk återigen börjat göra sig gällande.

– Jag var osäker efter att ha observerat honom i rätten. Jag tyckte att det var konstigt att han inte visade några känslor och ville tala med honom om det, sa han.

Aspaas och Tørrissen hade därför ett samtal med Breivik där de fyra försvarsadvokaterna också satt med. De såg då att Breivik inte hade ändrat sig, utan var likadan som när de mötte honom på tu man hand.

Situationen för Aspaas och Tørrissen var på flera sätt annorlunda när de skulle samtala med Breivik än vad den var för Torgeir Husby och Synne Sørheim:

• Breivik hade läst den första psykrapporten och fått full tillgång till media. Han hade också sett hur den tagits emot i Norge, och kunde ändra sitt beteende.

• Aspaas och Tørrissen höll, till skillnad från den första psykundersökningen, separata samtal med Breivik. De hade tillgång till resultatet av en rättsmedicinsk observation av honom som genomfördes dygnet runt i tre veckor.

• Debatten om den första rapporten var mycket intensiv och kan ha påverkat dem. Den andra psykundersökningen genomfördes när terrordåden hade kommit mer på avstånd.

Vad bägge psykrapporterna visar är att Breivik inte visar någon form för ånger eller skuld över att han dödat 77 människor. Han uppträder med en grandios syn på sig själv.

– Även om han kan justera sig, så att han inte verkar så pompös, faller han lätt tillbaka i den mer grandiosa rollen igen efter en halvtimme, sa Terje Tørrissen.

Medan han och Aspaas inte utesluter att det har funnits en organisation som stiftades under ett pojkboksaktigt möte i London, så är den i så fall långt ifrån den slagkraftiga, paneuropeiska organisation som Breivik beskrev under de första förhören. Samtidigt finns det många som har liknande politiska tankar som han.

– Breivik har fått många brev under den tid han suttit häktad några som ger honom sitt fulla stöd, andra från kvinnor som vill gifta sig med honom eller från religiösa personer som ville omvända honom, sa Agnar Aspaas. Breven kommer från många länder, däribland Sverige.

När man jämför de två psykrapporterna skiljer de sig i huvudsak på följande punkter:

• Breivik slutade fungera socialt och yrkesmässigt när han flyttade hem till sin mor 2006. I den första psykrapporten ses det som ett klart bevis på en psykos. I den andra rapporten läggs det större vikt vid att Breivik under denna tid både spelade dataspel på hög nivå och senare skrev sitt manifest samt planerade den största terrorhandlingen sedan kriget i Norge.

• Breivik använder många konstiga ord: Trots att de historiker och statsvetare som vittnade påpekade att de flesta av Breiviks ord används i högerextrema grupper, upprätthåller det första paret psykiatriker att detta kan vara så kallade neologismer, ett tecken på schizofreni.

• Breiviks kroppsspråk tolkas helt annorlunda. Att han inte rörde sig så mycket kan bero på att han var fastspänd med bälte och hade handklovar, kommenterar Aspaas och Tørrissen syrligt.