Arbetet med ett avtal för att reglera världens vildvuxna vapenhandel har pågått i decennier, och frågan har aktualiserats inte minst av den blodiga konflikten i Syrien. Flera länder och internationella organisationer har efterlyst ett starkt avtal - Oxfam vill till exempel reglera handeln ända ner på vapendelsnivå. Men det är lång väg dit. Förhandlingarna hann inte ens börja i New York, innan de sent på måndagen svensk tid blockerades efter att Egypten krävt att Palestina skulle delta som medlemsland, vilket fick USA och Israel att hota med att lämna förhandlingsbordet.

- Det är inte ”the West versus the rest” i den här frågan, säger Paul Holtom vid fredsforskningsinstitutet Sipri till TT.

Han framhåller att flera länder i Latinamerika, Afrika, Asien och Europa har enats i en progressiv hållning, redo för ett starkt fördrag, men att utmaningen är enorm. Motståndarna mot att på allvar reglera den globala vapenhandeln, värd runt motsvarande 500 miljarder kronor om året, är många och medlemsländerna är djupt oense om hur fördraget ska utformas.

USA, som tillverkar sex miljarder kulor om året, vill att just ammunition ska undantas fördraget. Kina, storexportör av lätta vapen, vill att de ska undantas. Ryssland vill ha fokus på den illegala vapenhandeln snarare än regleringar av den legala handeln. Och storkonsumenter som Pakistan och Indien är skeptiska till ett avtal, då de menar att de måste ha rätt att rusta sina arméer som de själva finner lämpligt.

Risken stor att det inte finns mer än - som bäst - en urvattnad fördragstext att utgå i från när förhandlingarna avslutas den 27 juli.