Vad är bakgrunden till oroligheterna i Xinjiang-provinsen?
– Xinjiang betyder nytt territorium på kinesiska och är det senast inkorporerade området i Kina. Uigurerna var i majoritet i knappt 150 år men på 1950-talet började kineserna utöka antalet människor i Xinjiang och flytta in hankineser. Det var till en början ganska stabilt i Xinjiang eftersom uigurerna tjänade på den kinesiska närvaron men det som händer i dag är att kineserna blir allt fler och fler och den lokala befolkningen blir allt mer ekonomiskt mariginaliserad. Hankineserna tjänar relativt bra samtidigt lokalbefolkningen blir en slags andra klassens medborgare. Konflikten handlar alltså till stor del om ekonomi. Man kan få intrycket att det är islam mot kommunismen men det stämmer inte.
Är det vanligt med sammandrabbningar i området?
– Det finns en historia av mer eller mindre motstånd men det är inte jämfört med nivån vi ser i exempelvis norra Indien, som har mycket fler militanta grupper och mycket mer vapen. Att det blir så här stort med över 140 döda är inte vanligt.
Vad utlöste kravallerna?
– Mycket går tillbaka till sociala missnöjet, vilket också är tydligt när man reser i regionen. När missnöjet eskalerar riskerar det att få ganska extrema proportioner. Ett antal möjliga orsaker har nämnts, bland annat att två kinesiska flickor i södra Kina ska ha blivit våldtagna av uigurer. Det är ganska oväsentligt om det har hänt - rykten kan mobilisera stora grupper.
– Direkt utlösande är att två uigurer dödades i sammandrabbningar för en tid sedan och att man söker rättvisa, en rättvisa som man inte känner att man får. Detta bottnar i att man anser att man inte har access till juridiska systemet eller till de ekonomiska privilegierna som hankineserna har.
Är oroligheterna organiserade eller bara uttryck för enskilda personers missnöje?
– Om man ser till förloppet finns det inget som tyder på att det är militanta organisationer som ligger bakom. Det handlar om rent och skärt missnöje. Nu kan militanta organisationer visserligen utnyttja situationen men bakgrunden är snarare socioekonomisk än militär.
Vad kommer att hända med konflikten på kort sikt?
– Säkerheten kommer att skärpas i Xinjiang. Militär, polis och säkerhetstjänsten kommer att få utökade maktmöjligheter. Mötesfriheten kommer även att begränsas. Kineserna kommer att kväva situationen, även om det bara löser saken temporärt.
Och hur ser du på situationen på lång sikt?
– Jag tror att man skulle kunna lösa problemen ganska enkelt: Att se till att minska socialekonomiska klyftorna. Jag tror dessvärre inte att det kommer att hända. Det finns problem med att plötsligt börja särbehandla uigurerna eftersom det riskerar att skapa missnöje åt andra hållet. Hankineserna är redan avundsjuka på att uigurerna exempelvis inte omfattas av enbarnspolitiken.
– Hur man än gör kommer det att finnas missnöje, men med detta sagt så finns det ändå mycket som behöver göras både socialt och ekonomiskt för att förbättra uigurernas situation.
