Det har nu gått drygt två månader sedan den amerikanska militären fattade beslut om en ny strategi
i främst Bagdad, med mer fokus på utökad amerikansk-irakisk gatupatrullering för att skydda civilbefolkningen från våld.
Till en början märktes en nedgång, men från förra veckan och framåt har en oroväckande ökning skett, med sprängning av två broar över Tigris och med kulmen i hela fyra blodiga bombdåd på olika ställen i staden i går.
– Vi har bevittnat både hoppingivande framsteg och alltför mycket bevis på att vi fortfarande möter allvarliga utmaningar – men vi har alltid framhållit att det inte är en lätt uppgift att säkra Bagdad, sade talesmannen general William Caldwell vid en presskonferens i går.
Dåden inträffade i huvudsakligen shiadominerade kvarter, med 127 dödsoffer och ännu fler skadade i det värsta av dem, som orsakades av en bilbomb på Sadriyya-marknaden vid 16-tiden på eftermiddagen.
Reportrar på plats noterade att många av de omkomna var byggnadsarbetare som kallats in
i återuppbyggnaden av butiker och stånd som förstördes vid en lika dödsbringande attack i februari.
Det spekuleras dels i att tidpunkten kan ha varit vald för att sammanfalla med premiärminister Nouri al-Malikis besked om att irakiska trupper ska ta över ansvaret för fler regioner, dels i att rebellerna medvetet kan ha legat lågt ett tag medan de iakttagit de nya rutinerna.
Gårdagens händelser visar alltså både att al-Maliki knappast har kontroll över situationen och att bombmakare fortfarande kan orsaka enorm förödelse.
Det totala antalet döda i hela Irak räknades under gårdagen till över 230.
Under tiden fortsätter den politiska striden om kriget i Washington. Såväl Bush som vicepresident Dick Cheney har trappat upp anklagelserna mot den demokratiska kongressmajoriteten, med konstaterandet att villkoren om datum för återtåg i budgetpropositioner försvårar planeringen av kriget med risk för soldaternas säkerhet.
Men demokraterna står på sig:
– Vi har beviljat mer medel än han begärt, underströk senatsledaren Harry Reid efter mötet med president Bush i går och upprepade att han hoppades att Bush drar tillbaka sitt hot om veto.
I Vita huset räknar man antal dagar som gått sedan president Bush skickade över äskanden om medel till kriget. Men demokraterna kontrar med att klubbandet dröjde ända till juni förra året när republikanerna innehade majoriteten samt att det framgått att Pentagon har medel ett bra tag framöver.
KARIN HENRIKSSON
karin.henriksson@svd.se
