Glöden är densamma som då, fast nu är de äldre, de som var med i medborgarrättsrörelsen på 1960-talet och nu ställer upp för att hjälpa handikappade och människor utan bil att delta i valet.

– Jag var i Södern på 1960-talet och jag trodde aldrig att jag skulle behöva gå igenom samma sak igen – i Pennsylvania, säger Joe Certaine i stadsdelen Germantown i Philadelphia.

Endast några dagar återstår till den 9 oktober när deadline för väljarregistrering infaller i stora delstaten Pennsylvania. Någon lättnad över domarbeslutet att uppskjuta en omstridd lag om fotolegitimation till efter presidentvalet märks inte i lokalen där gruppen PA voter id coalition samlas:

– Det betydde bara ett tillfälligt uppskov för vad som är oundvikligt på sikt, säger Joe Certaine om lagen, PA Act 18.

I den föreskrivs att väljare måste skaffa officiellt godkänt leg som bara utfärdas på vissa ställen, efter uppvisande av pensionskort (social security) samt antingen födelseattest, intyg på medborgarskap eller giltigt pass – och någon typ av bevis på att vederbörande verkligen bor i delstaten.

Sådana krav är svåra att uppfylla för många av de över 21 miljoner amerikaner som saknar leg. Fast flera lagar har utmanats i domstol och i Florida misstänks en republikansk aktivist för att ha registrerat avlidna väljare, en taktik som republikaner alltid beskyllt demokrater för att ägna sig åt.

En handfull frivilliga har hörsammat Joe Certaines kallelse denna vardagseftermiddag. Marie Crawford och Barbara Bloomfield berättar att det var enkelt att bestämma sig för att hjälpa till, precis som de gjorde på 1960-talet när det var hudfärgen som avgjorde vem som fick rösta. Craig Rosevear fyller i:

– Den här utvecklingen är mycket störande för mig som kämpade i Vietnamkriget. Vi bör utvidga demokratin, inte begränsa den.

Och Roberta Perry inflikar:

– Jag gör det här för mina barn och barnbarns skull så att de inte ska behöva gå igenom samma nonsens som på 1960-talet.

Liknande kampanjer pågår i stora delar av USA. Bland förgrundsfigurerna finns kongressmannen John Lewis som har ärr i huvudet än efter polisbatongerna på 60-talet och ordföranden i NAACP, National association for the advancement of colored people, Ben Jealous.

– Vi får jämföra det med gamla ”poll tax” som min 96-åriga grandma talar om – och som de betalade fram till dess att de kunde rösta bort politikerna, säger en jäktad Ben Jealous vid svarta kongressblockets årliga konferens med specialseminarium om rösträtt som är extra känsligt här.

De nya bestämmelserna antogs efter den massiva demokratiska valsegern 2008 i delstater med republikanska guvernörer och republikanska majoriteter i delstatsparlamenten. Enligt Brennan center for justice har 180 lagförslag med begränsningar av rösträtten lagts fram i 41 delstater. Det gäller kortare period för röstregistrering, längre period i samband med flytt från annan delstat, färre dagar när brevröstning tillåts med mera.

De republikanska guvernörerna i fråga hävdar att de försöker hejda valfusk, fastän granskningar tyder på att sådant mycket sällan förekommer. South Carolinas Nikki Haley sa att det inte är konstigare att visa leg vid vallokalen än på flygplatsen. Men här i de skräpiga kvarteren med begagnat-butiker och knappt beboeliga hus verkar det troligt att många aldrig flugit.

– Jag har röstat sedan jag var 18 och det räckte med att namnteckningen matchade den på röstregistreringsblanketten, säger Irvin Rembert som sitter på trottoaren utanför ett av Barack Obamas valkontor.

Vi bör utvidga demokratin, inte begränsa den

Craig Rosevear

Han deltar i ett intensivt raggande av väljare och det aktualiserar den gamla frågan om huruvida demokraterna skulle gå framåt om fler röstade. Svaret blir troligen ja ifall man jämför rön från ideella Voter participation center, VPC, med det faktiska valresultatet på senare år.

Andelen väljare som är unga, ensamstående kvinnor och från minoritetsgrupper utgör 53 procent av väljarkåren men bara 47 procent av dem gick till vallokalerna 2008 (i mellanårsvalet 2010 var andelen ännu lägre, 42 procent). I just de här skikten fick Barack Obama störst stöd i förra valet: 56 procent av kvinnorna, 95 procent av de svarta, 67 procent av latinorösterna och 66 procent i åldrarna 18-29 år.

Om det väger jämnt, som i höst, skulle ett ökat valdeltagande här sannolikt gynna Obama, men hittills tyder tecknen på att det gått trögt att registrera ungdomsväljare. Å andra sidan minskar den äldre vita befolkningen på landsbygden som i högre grad röstar republikanskt.