SHENGQIAO.
Att minska kolberoendet kommer att ta lång tid – samtidigt som landet satsar på sol, vind och biobränsle byggs hundratals nya kolkraftverk för att möta den växande efterfrågan på el.
Journalister är inte välkomna att besöka kolkraftverken runt Shanghai. Den glupande efterfrågan på energi gör att många kolkraftverk går på högre varv än de borde. Dåligt kol används och underhållet av kraftverken kommer i andra hand. Inget man gärna visar upp.
Men efter att SvD fått tio nej från lika många kraftverk, blir det till slut ja från ett, Huaneng Shanghai Shidongkou kraftverk nr 2, som är det näst största i Shanghai.
Det ligger i ett distrikt med tung industri, som tydligt visar den snabba utvecklingens baksida. Den knaggliga och övertrafikerade vägen kantas av stålverk, cementfabriker och andra industrier i de tyngre klasserna. På några ställen sprutar gulbrun rök ur en skorsten. Annars står rökplymer av olika grå nyanser mot den mulna himlen.
Insprängt bland de stora industrianläggningarna, mitt i röken och utsläppen, ligger torftiga bostadshus med små grönsaksodlingar på täpporna intill. I bäckfårorna ligger en trögflytande, gråbrun sörja.

Men entrén till kolkraftverket Huaneng Shanghai Shidongkou kantas av en prydligt grön häck, träd och växter. Kinesiska flaggan vajar framför kontorsbyggnaden. Det ser förhållandevis rent ut på området.
Det här är inte bara det näst största kolkraftverket i Shanghai, utan också det renaste. Kolet som används har låg svavelhalt och innehåller dessutom kalcium som binder det sura svavlet i askan i stället för att det kommer ut i röken. Och turbinerna är tillverkade av ABB, så företagsledningen förstår intresset från svenska journalister.
De renade rökgaserna är betydelsefulla för att minska försurning och hälsoproblem. Men utsläppen av koldioxid renas inte, den gas som förstärker växthuseffekten runt jorden och gör att klimatet blir varmare.

Xueqao Cao, chef för planeringsavdelningen vid kolkraftverket, tar emot i ett typisk kinesiskt sammanträdesrum. Breda soffor kantar väggarna i det salsstora rummet. Vi och vår tolk sitter längs rummets ena sida och Mr Cao och hans kollega Jingen Qu, administrativ chef, sitter på tio meters avstånd längs den andra.
De har kraftverkets blå arbetskläder på sig, trots att de mest sitter inne på kontoret.
Kina är starkt beroende av kol. 70 procent av landets energi produceras i
de många kolkraftverken. Många kolgruvor har usel säkerhet, och nästan
varje vecka kommer rapporter om arbetare som dör i gruvgångarna när de tvingas slita för att få fram mer och mer kol.
Hela Kina kommer att förbruka 2,1 miljarder ton kol i år, sex procent mer än i fjol, enligt den kinesiska branschorganisationen för kolindustrier. Och så kommer det att fortsätta, år efter år, i takt med att landets ekonomi växer. Samtidigt importeras mer olja.

I spåren följer ökande utsläpp av koldioxid. Kina ska fyrdubbla sin ekonomi mellan år 2000 och 2020. Om 25 år beräknas Kina ha gått om USA som världens största utsläppare av växthusgaser.
– Vi är medvetna om problemet. Det är ett globalt, tekniskt problem som alla länder har ansvar för, inklusive China Huaneng Group och de andra energibolagen, säger Xueqao Cao.
På lång sikt kommer frågan att lösa sig själv. Kolet kommer att ta slut.
– Men det dröjer länge till dess. Under tiden kommer nya energislag att ersätta de gamla. Kinas regering arbetar hårt för att gynna miljövänlig energi, anser han.
China Huaneng Group är en energibjässe, som under 2005 beräknar att förse Kina med 205 TWh (miljarder kilowatttimmar). Siffran kan jämföras med Sveriges totala elanvändning på cirka 145 TWh.
För att lösa ekvationen planerar bolaget att expandera huvudsakligen inom kärnkraft, vattenkraft, bland annat jättedammbyggena Three Gorges och Xiaowan, och naturgas. Vindkraft finns också med på ett hörn.

Xueqao Cao visar oss kraftverket. Vi börjar vid floden där kolpråmarna lämnar sin last.
– Det kommer tio fartyg per månad. 300 000 ton kol.
Omräknat blir det 10 000 ton kol per dag som skyfflas in i de enorma ugnarna för att förse det växande Shanghai med elektricitet. Ändå utnyttjas kolet effektivt just här, lite kol ger mycket el, enligt Xueqao Cao.
Intill Shidongkou kraftverk nr 2 ligger kraftverk nr 1. Men det ”rena” kolet används inte där, och det får vi inte se.
I ett kontrollrum, som är kolkraftverkets hjärta, håller ett tjugotal tekniker koll på kolförbränningen via olika instrument och dataskärmar, precis som i vilket annat kontrollrum som helst.
På en skylt intill byggnaden står det ”Off to work cheerfully, going back safely”, på engelska, ungefär ”Glada gå vi till arbetet, och återvänder tryggt hem”. Arbetarnas säkerhet är en prioriterad fråga, enligt Xueqao Cao.
Men säkerhetstänkandet sträcker sig inte bortom den egna anläggningen. Shanghai Shidongkou ställer inte några säkerhetskrav på de gruvor som de köper kol ifrån.
– Vi köper marknadsmässigt. Det är kvaliteten och priset som avgör.