Foto: Karin Grip
Paris Att ekologi är en mycket viktig fråga för Paris invånare är det ingen tvekan om. Det är bland annat för att den socialistiske borgmästaren Bertrand Delanoë anses föra en grönare politik än De gröna, som han är mäkta populär.
–Det ligger i parisarnas ansvar att tänka på vår planet, kommenterar Nicolas Rialan som är en av borgmästarens närmaste män.
När vi träffas på Paris ståtliga gamla stadshus, Hôtel de Ville, talar vi om de många olika miljöprojekt som kommunen startat eller planerar.
Nicolas Rialan är en av de ansvariga för projektet ”Label vert” som går ut på att inte längre använda giftiga produkter för att få bort ogräs i stadens parker, kyrkogårdar och två skogar. Totalt rör det sig om cirka 3000 hektar grönområden.
–Det innebär visserligen lite mer ogräs på boulevarderna. Men det får man väl stå ut med. Det viktigaste är att parkarbetare och stadens invånare inte utsätts för giftiga medel, säger han.
Mest uppmärksamhet har dock borgmästarens krig mot biltrafiken fått.
”Delanoës nya attack mot bilismen” gick det att läsa på löpsedlarna för bara några dagar sedan. Det fick många bilägare att darra och åter känna sig hotade. Projektet går ut på att slopa många bilvägar längs med Seine. Delanoë vill skapa ett grönare och skönare område utmed floden. Här ska så småningom finnas gott om plats för att flanera.
–Målet är att förvandla den nuvarande motorvägen längs Seine till ett livsbejakande stråk, sade borgmästaren med eftertryck under en presskonferens. Han är känd för att vara auktoritär.
Stadens invånare ska på ett demokratiskt vis få yttra sig angående vilket projekt som passar dem bäst. Men det är bråttom. När Bertrand Delanoë sätter igång ska det gå snabbt. Förmodligen hoppas han att projektet ska ge extra pluspoäng nästa gång det är kommunalval. I Frankrike har en borgmästare mer makt än i de flesta andra europeiska länder.
Redan år 2013 kan projektet vara färdigt och då ska bland annat förre presidenten Georges Pompidous gamla motorväg på Seines kajer gå i graven.
När de franska politikerna på 1960-talet ville skryta, var betong ett bevis på framtid och tekniska framsteg. Parker som ett naturligt andningshål var något som enbart flummiga hippies eller damer med barnvagn hade tid för.
Sedan Bertrand Delanoë blev vald år 2001 har antalet bilfordon i Paris minskats med närmare 20 procent tack vare olika trafikomläggningar.
Den kanske viktigaste åtgärden består i att ha utökat utrymmet för metropolens bussfiler. Nu räknar Paris 41 kilometer mindre bilfiler.
–När bilisterna har mindre yta att trängas på, struntar många i att ta bilen, resonerar borgmästaren.
Men det är inte utan att flera Parisbor gnyr. För vart ska de 35000 bilar som kör på motorvägen dagligen då ta vägen? undrar många. Kriget mot bilismen fortsätter ändå – dock på annat vis än i Stockholm. Biltullar kallas i Frankrike ofta för social apart-heid, eftersom de anses gynna de välbärgade i samhället.
Istället fortsätter man att bygga nya cykelstationer i det framgångsrika konceptet ”Velib” – cykeln som du hämtar på ett ställe och lämnar på ett annat. Under tre år har 70 miljoner cyklar hyrts ut. Om Velib idag är en del av ny kollektivtrafik, är däremot spårvagnen en nygammal innovation.
–Sträckan mellan Pont du Garigliano och Porte d’Ivry har fått flera tusentals nya företag att installera sig i området, säger Nicolas Rialan entusiastiskt.
Nu arbetar man som bäst på att förlänga linjen i Paris östra stadsdelar.
Han erkänner dock att mycket återstår att göra. För att bli Europas grönaste stad satsar man i Paris även på nytänkande.
Under det senaste året har flera mobilantenner plockats ned från hustaken efter uppmärksammade domstolsbeslut på grund av eventuella hälsorisker. Efter den senaste tidens omfattande kritik, har Paris stad nyligen klubbat igenom ett projekt som går ut på att sätta upp tusentals små mobilantenner, knappt 30 centimeter höga och som enligt undersökningar lär vara ofarliga för hälsan.
På tal om små tekniska innovationer invigdes för bara några dagar sedan ett par mini-vindkraftverk inne i Paris, tillverkade av privata energiföretaget Elena Energi. De är 1,60 meter korta.
Två av dem sitter på miljömuséet La Maison de l’Air i Belleville-parken i östra Paris.
–Här ser man att mini-vindkraftverken på bara ett par dagar producerat 154 kilowatt, säger Michel Giry, ansvarig för muséet och pekar på en mätare.
Totalt kommer cirka 4000 kilowattimmar att produceras, vilket räcker till att producera el för ett hushåll under ett år.
–Det är kanske inte så mycket i sig, men man måste hitta alternativ till den traditionella eltillverkningen, understryker han under det att vi går upp på terrassen för att titta närmare på minivindkraftverken.
Michel Giry påpekar att fler mini-vindkraftverk ska sättas upp på andra platser på Paris hustak.
–Om det blåser kraftigt, förstås!
Om ett år kommer experimentet att utvärderas och då kan nya ekologiska vindar komma att blåsa i Paris.
Alain Jacquet, pensionär, 75 år:
–När jag var ung var Paris en smutsig stad. Det fanns råttor överallt. Man trampade ofta i hundbajs. Idag märks att det blivit renare och det finns färre bilar på stadens boulevarder. Paris går i rätt riktning.
Jacqueline Minoret, pensionär, 65 år:
–Paris politiker beter sig som stränga ayatollor som vill förgöra privatbilismen. Miljön är ett lyxproblem som passar ”les bobos” – borgarbohemerna. Istället borde man se till att alla fattiga har ett tak över huvudet.
Anaïs Martin, butikschef, 53 år:
–Ekologi är den viktigaste politiska frågan idag. Personligen äter jag enbart ekologisk mat, är noggrann med sopfördelning, har ingen mobiltelefon eller dator hemma. Att nu sluta behandla parkerna med giftiga medel är bra.
Pierre Collas, student, 17 år:
–Det är bra att man satsar på alternativa kommunikationsmedel som spårvagn och cyklar. Fast för oss fattiga studenter är depositionsavgiften för Velib – hyrcykeln – tyvärr alldeles för hög.
