Demonstrationerna i Rangoon har trappats upp under onsdagen.
Från Singapore till USA - nu ökar protesterna mot militärjuntan i Burma. Risken för ett nytt blodbad - 1988 sköt militären rakt in i protesterande folkmassor och dödade sammanlagt upp till 3 000 personer - har fått både EU och USA att ta till hårda ord.
I ett uttalande från EU:s ordförandeland Portugal uppmanas militärjuntan att visa behärskning. Sedan tidigare har EU infört både ett vapenembargo och reseförbud för ledarna i Burma - nu kan det bli tal om nya sanktioner.
- Om juntan använder våld mot de obeväpnade och fredliga demonstranterna kommer vi att införa än hårdare sanktioner mot regimen, skriver EU i ett uttalande.
Tidigare har också USA hotat med sanktioner, och på onsdagen kallade Storbritanniens premiärminister Gordon Brown till ett krismöte i FN:s säkerhetsråd.
- Hela världens blickar är nu riktade mot Burma. Jag hoppas att säkerhetsrådet kan träffas omedelbart, i dag, för att diskutera situationen och vad som kan göras, sade Brown till reportrar enligt The Guardian.
Sveriges utrikesminister Carl Bildt, som just nu befinner sig New York, anser dock att Europas och USA:s handlingsmöjligheter är begränsade. Det skriver han på sin blogg Alla dessa dagar.
- Det är de asiatiska länderna som har de faktiska möjligheterna att påverka situationen, skriver Bildt och uppger att diskussionerna i FN i dag med stor sannolikhet kommer att fokuseras på händelserna i Burma.
Även länderna i Asien har reagerat på våldet mot de protesterande demonstranterna. Singapore, som just nu är ordförandeland för den sydostasiatiska samarbetsorganisationen Asean, uttrycker sin oro.
- Singapore är djupt oroat över rapporterna om strider mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor i Rangoon. Vi uppmanar myndigheterna att agera med yttersta återhållsamhet. Vi uppmanar parterna att undvika provokationer och arbeta för försoning och en fredlig lösning av situationen, säger en talesman för utrikesdepartementet.
En nyckelaktör är Kina, ett land som har starka band till militärledarna i Burma. Vid de blodiga demonstrationerna 1988 vägrade landet att fördöma juntan, och så sent som i januari lade Kina och Ryssland in sitt veto mot en FN-resolution som fördömde förföljandet av minoriteter och oppositionella i Burma.
Men enligt nyhetsbyrån Reuters kan landet nu vara på väg att svänga. I det tysta har Kina de senaste månaderna fört inofficiella samtal med representanter för oppositionella grupper i Burma, uppger nyhetsbyrån.
Ett instabilt Burma, utan kontroll över sina gränser, oroar de kinesiska ledarna, som har investerat stora summor pengar i landet. Det skulle påverka handeln, men också kampen mot drogsmuggling och planerna på en oljeledning genom delar av Burma, rapporterar Reuters.
- Med den stora investeringen i oljeledningen så är det ännu viktigare för dem med en stabil granne, säger Andrew Small på German Marshall Fund i Bryssel till Reuters, och fortsätter:
- Kina vet att de inte har råd med dåliga relationer med varken minoritetsgrupper eller demokratigrupper om de ska kunna värna sina intressen vid ett eventuellt maktskifte.
