År 1979 blev Hillary Clinton First Lady i Arkansas. Samma år hängdes Benazir Bhuttos far. Med det tog två politiska karriärer baserade på dynastier sin början.

Senator Clinton vill nu uppgradera sig från att vara FLOTUS, som hon kallades i Secret Services radiokommunikation, till att bli POTUS – President of the United States. Benazir Bhutto vill åter bli premiärminister i sydostasiens mest explosiva land. För att det ska lyckas försöker de båda kasta av sig allt gammalt och trist, och liksom slipade politiker ändra sig beroende på dagsformen.

Hillary röstade för en invasion av Irak för att inte framstå som mesig men nu vill hon dra tillbaka trupperna. Kanske. Bhutto, som tidigare inte stördes av taliban- regimen i Afghanistan, har nu utropat sig till terroristernas värsta fiende. De har båda försökt göra sig mer konservativa och näst intill könlösa i sin strävan att framstå som trovärdiga kandidater till att ha fingret i närheten av kärnvapenknappen.

Men det hindrar ingen av dem från att ta fram kvinnokortet när det passar dem. När Bhutto, som vill vara de fattigas bästa vän, pressas med frågor om de en och en halv miljard dollar som försvann under hennes tid vid makten kallar hon det ”sexistiskt”.

När Hillary nyligen blev attackerad av sina manliga konkurrenter i en debatt försökte hon peka på det osportsliga i att ge sig på tjejer. Men inte ens USA:s kvinnorörelse, som för länge sedan har insett att de inte får några tjänster av Hillary, erbjöd någon sympati.

I Pakistan har kvinnogrupper också påpekat att Bhutto på sin tid inte lyfte ett finger för att avskaffa de muslimska Hudood-lagarna, som gör att en våldtagen kvinna straffas för äktenskapsbrott om hon försöker anmäla förövaren.

För några månader sedan anlitade Benazir Bhutto en pr-firma i Washington. Uppdraget är, enligt kongressens offentliga handlingar, att ”övertyga amerikanska politiker om att Bhutto fortfarande är relevant för den demokratiska processen i Pakistan”.

För även om den amerikanska kongressen börjar tröttna på att vara Musharrafs bankomat så vill de flesta att han sitter kvar vid makten för att hålla koll på Pakistans kärnvapenarsenal. Helst med Benazir Bhutto som demokratiskt fikonlöv. Den kompromissen är hon förmodligen fortfarande helt med på.

Hittills har pr-firman gjort ett lysande jobb – Bhuttos egna ord har publicerats i allt från The New York Times till Expressen. Det är särskilt imponerande med tanke på det tidskrävande projektet med att föra en ytterligare kvinna till makten nästa år. Burston Marstellers vd Mark Penn driver även den kampanjen. Han är Hillary Clintons chefsstrateg.

Så om allt mot förmodan går vägen kanske det är dags för en ny lunch snart. Två kärnvapensystrar emellan.