Det ligger lager på lager. Hundratals dinosaurier. Lårben stora som golfbagar sticker ut ur marken. För 70-80 miljoner år sedan sveptes de med i en lerflod och begravdes här i vad som i dag är landsbygden utanför staden Zhucheng i Shandongprovinsen i Kina.

Kraften i lervågen var så stor att den kunde slita sönder en Shantungosaurus på 15 meter och sprida ut delarna. Sen gick åren, och ännu ett jordras massdödade hjordar av skräcködlor. Allt stelnade sedan till en spettekaka av dinosaurier. Det måste ha varit en bisarr syn. En kulle av lera, ben och fjädrar. Fjädrar? Ja. Fjädrar.

– Min djärva gissning är att alla dinosaurier hade fjädrar, säger Xu Xing medan han sitter på höftbenet som tillhört en växtätande jätte.

Professor Xu Xing vid Institutet för paleontologi i Peking är bara 43 år. Men han har hittat flest nya dinosauriearter av alla paleontologer. Framförallt har han revolutionerat bilden av hur dinosaurierna såg ut.

I år presenterade han exempelvis Yutyrannusen, Fjädertyrannusen. En släkting till T-Rex som levde i det som är dagens Liaoningprovins i nordöstra Kina. Den var nio meter lång, hade fruktansvärda huggtänder och var helt täckt av fjädrar.

Den liknade alltså en gigantisk kyckling?

– Nja, mer som en kiwi-fågel. Den hade väldigt primitiva fjädrar, nästan som hårstrån, säger Xu Xing.

Uppe i Liaoningprovinsen har fjäderavtrycken förevigats i fossiler av vulkanaskan. Upptäckten sätter tillbaka början på utvecklingen av fjädrar till så tidigt som för 230 miljoner år sedan, före fåglarna. En del dinosaurier var helt täckta av fjädrar. Andra hade fjädrar bara exempelvis runt ögonen eller munnen, som en mustasch,

Men varför behövde de fjädrar?

– Jag tror att det var en form av kommunikation.


För skönhet alltså?

– För skönheten. Bara för skönhetens skull, säger Xu Xing och skrattar ett av sina blygsamma små skratt som han ofta kommer med när han beskriver sina häpnadsväckande upptäckter.

Med sina upptäckter har Xu Xing bytt grenar på livets träd. Det som återstår är att hitta den felande länken, mellan dinosaurier och fåglar. Oddsen talar för att det är Xu Xing som kommer att göra det – kanske redan i höst tillsammans med ett forskarlag från Uppsala universitet.

Inte dåligt för en man som fram till att han började på universitetet inte visste vad en dinosaurie var för något. Xu Xing växte upp i den avlägsna Xinjiangprovinsen. Familjen hade skickats dit sedan morfadern stämplats som landägare av kommunistpartiet. Livet där var hårt.

Min djärva gissning är att alla dinosaurier hade fjädrar.

Xu Xing

– Jag vet vad svält innebär, konstaterar Xu Xing.

Han hade läshuvud. På den tiden fick eleverna inte själva välja ämne, utan det anvisades ett av universitetet. Xu Xing blev grymt besviken när han fick reda på att han skulle ägna sina studier åt något som hette paleontologi. Han hade drömt om att bli fysiker. Det dröjde flera år innan intresset väcktes.

– När jag började hade jag inte en enda fossil att studera. Det var för 20 år sen. Sen dess har allt ändrats.

Plötsligt fick Xu Xing råd att göra fältarbete. Samtidigt gör Kinas byggboom att mängder av nya fossiler dyker upp. En annan orsak är illegal försäljning av dinosaurieben. I Liaoningprovinsen är det fattiga bönder som gräver fram fossilerna och säljer dem. Xu menar att det inte finns någon annan utväg än att köpa från plundrarna.

– När bönderna gräver skadar de lämningarna och i byggprojekt förstörs det mesta. Men bönderna kommer att fortsätta sälja ändå. Byggen kommer att pågå ändå. Inget är perfekt, säger han lakoniskt.

Journalister liknar honom ibland vid action-arkeologen Indiana Jones. Men även om Xu kan berätta om äventyr, med bilar som voltar i Gobiöknen, livsfarliga insektsbett och forskare som gått vilse bland sanddynerna, så är han så långt ifrån machoskryt man kan komma. Han är till och med osäker på hur många nya arter han varit med och namngett (över 50 uppskattar han). Superlativen sparar han åt sina dinosaurier:

– Det här är en ny bisarr art vi har hittat! säger han och pekar på en horndinosaurie som ligger nästan helt intakt i sandstenen.

Den stora utgrävningen i Zhucheng började 2008. Redan har flera nya arter hittats här. Men ingen vet hur mycket andra lämningar som finns.

– Det är möjligt att området är stort som en hel stad, tio meter djupt och bara ben!

Men de spektakulära fynden kan också vara ett hot. De lokala myndigheterna har planer på att göra om fyndplatsen till en gigantisk nöjespark, med åkattraktioner.

– Vi kallar det Krita-parken. Det ska bli stort som Disneyland, säger Wang Kebai, som chefar för Dinosauriekulturforskningscentret i Zhucheng.

Xu Xing oroar sig för att parken ska bli totalkommersiell, och medföra skador på området genom alla byggen för nöjesparken.

– Jag vill fortsätta kunna forska här! säger han med eftertryck.