I början av oktober höjde svenska Säpo terrorberedskapen från två till tre på den femgradiga skalan. Det skedde i samband med att det kommit uppgifter från Washington att terrornätverket al-Qaida planerade attacker i Europa. Men varningar har kommit från flera andra håll.

Den 5 oktober grep fransk polis tolv män misstänkta för terrorverksamhet och varnade för en ökad hotbild i‑Europa och den franska regeringen varnade direkt sina medborgare för att resa till Storbritannien.

Den 28 oktober varnade en brittisk spionchef för kommande attacker i‑Väst och talade om ”höga mänskliga kostnader”.

Den 29 oktober hittade säkerhetstjänsten i Storbritannien bombpaket ombord på två flygplan från Jemen, som lastats om i Tyskland, på väg till judiska gudstjänstlokaler i Chicago.

Den 17 november höjde Tyskland terrorsäkerheten efter ”konkreta indikationer” på planerade attacker mot flygplatser och järnvägsstationer.

–Det finns anledning till oro, men inte hysteri, förklarade den tyske inrikesministern Thomas de Maziére efter att ha gett order om förstärkta kontroller.

SvD:s Bonnkorrespondent Tomas Lundin berättar också att den skärpta polisbevakningen är märkbar på gatorna. Många tyskar har blivit rädda för att gå på de uppskattade julmarknaderna. Tyska säkerhetsexperter har också varnat för attentat på platser med stora folkmängder.

–al-Qaida satsar på attentat som drabbar civilbefolkningen och som får stort genomslag i medier: flygplatser, stationer, julmarknader och idrottsevenemang, sade säkerhetsexperten Rolf Tophoven.

I Ryssland – som för närvarande drabbats av flera blodiga kravaller efter att fotbollshuliganer attackerat personer från Kaukasusområdet – finns sedan många år skärpt beredskap mot terrordåd. Huvudstaden Moskva skakades i slutet av mars av två sprängattentat mot stadens tunnelbana då 38 personer dödades och ett 80-tal skadades.

I Italien och Spanien har det misslyckade Stockholmsattentatet gett stora rubriker. Men det har framför allt handlat om att en ensam självmordsbombare agerat i Sverige och det kopplas inte till något terrornätverk som skulle ge anledning till höjd beredskap i de egna länderna.

Men i Spanien och Frankrike, som av EU-länderna med bred marginal toppar listan av arresterade misstänkta terrorister under 2009, handlar det inte om islamister utan om separatister – i första hand tillhörande ETA som slåss för ett självständigt Baskien.

EU har sedan några år försökt samordna spårning av terrorister och deras finansiärer, genom att förbättra informationsflödet mellan polis och säkerhetstjänst i de 27 medlemsländerna. Det handlar bland annat om pengatransaktioner, uppgifter om passagerare på flygresor, tips och varningar om terrorplaner.

I förra månaden presenterade justitiekommissionären Cecilia Malmström en ny strategi för EU:s inre säkerhet, där terrorbekämpning är ett huvudkapitel.

Bland annat tar den upp ett krav från EU-parlamentet att skapa ett eget system för överföring av information om alla européers banktransaktioner för att kunna spåra finansiering av terrorism. USA har redan ett sådant system, och även EU sänder genom företaget Swift uppgifter om sina medborgares bankaffärer till Washington.

På samma sätt skickar EU regelbundet över uppgifter om flygpassagerare till USA när de flyger över Atlanten från Europa. EU-kommissionen vill att samma slags information ska kunna utbytas mellan europeiska myndigheter, för att spåra inte bara terrorister, utan olika slags kriminella och smugglare.

Cecilia Malmström slog ifrån sig anklagelser om att man kommer att sätta upp en gigantisk databas som registrerar medborgarnas alla aktiviteter, eller uppmuntra människor att spionerna på varandra i jakten på potentiella terrorister.

–En stor databas över alla medborgare vore inte särskilt demokratiskt. Vi måste ha lagliga avgränsningar kring hur mycket och vilken slags data som samlas in, sade Malmström vid presentationen.

EU-kommissionen föreslår i strategin att man ska skapa nätverk där lokalpolis, intresseorganisationer men också religiösa församlingar i hela Europa kan dela med sig av erfaren-heter och information om hur man identifierar och arbetar med potentiella terrorister.

Även planer för hur man kommer åt religiös radikalisering av främst unga män i utsatta områden, och informationsutbyte om vilka sprängämnen och andra vapen som rör sig i‑Europa finns med i programmet.

Ett helt nytt europeiska krishanteringssystem som ser över risker kring alltifrån härdsmältor i‑kärnkraftverk, naturkatastrofer, men också terrorhot ska sättas upp, om EU-kommissionen får bestämma.