En övertygande majoritet av parlamentets rättsutskott (LIBE) röstade i veckan för ändringar i den så kallade Dublinförordningen som ligger till grund för hur asylökande behandlas i EU.

Enligt Dublinförordningen så ska en asylsökande utvisas till det EU-land som var första anhalten i EU. Förordningen kom till för att förhindra att migranter söker asyl i flera länder på en gång, eller reser vidare till nästa EU-land, och sedan nästa igen, vid avslag.

Dublinreglerna har dock inneburit att migranter ibland måste vänta på besked i ovärdiga lokaler: överfulla och ohygieniska, fängelseliknande läger i EU:s ytterområden. De har också vid flera bevisade fall behandlats illa av myndigheter eller personal i förvaringscentren.

Europarådet för mänskliga rättig-heter anklagade så sent som i onsdags Italien för landets dåliga behandling av främst afrikanska migranter.

Enligt parlamentets ändringsförslag så ska EU-länder inte kunna sända tillbaka en asylsökande till ett land där han eller hon riskerar ”omänsklig eller kränkande behandling”.

Myndigheterna måste intervjua varje asylsökande och inom tre månader ge besked om sändning till ett annat land, men beslutet ska kunna överklagas. Bara om de utgör ett hot för sig själva eller för andra kan migranter hållas inlåsta, och då i max tre månader.

–I en idealvärld så skulle inte Dublinförordningen behövas. Men nu formar vi ett nytt ramverk som stärker de lagliga garantierna för enskilda flyktingar och ger tydliga regler som medlemsländerna måste följa. Målet är att skapa ett humant asylsystem innan årets slut, sade en av utskottets ansvariga, EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (FP) efter omröstningen.

EU-kommissionären för migrationsfrågor Cecilia Malmström, som ansvarar för att ta fram de lagförslag som sedan bollas runt i utdragna förhandlingar i EU-parlamentet och ute i EU-länderna, var mycket nöjd efter omröstningen i utskottet. Den enighet som uppnåtts är så bred att förslaget utan problem förväntas bli klubbat av hela EU-parlamentet och de 27 medlemsstaternas regeringar senare i höst.

–Dagens beslut är ett stort steg mot ett gemensamt asylsystem, under vilket alla asylsökande kan få en rättvis och riktig behandling av sitt fall, skrev Malmström efter utskottets omröstning.

Innan Malmströms mandatperiod är slut ska helst hela det så kallade Stockholmsprogrammet, EU:s femårsstrategi för bland annat migrationspolitiken, vara genomförd.

Men hittills har det varit svårt att driva dessa frågor. Enskilda regeringar vill ha kvar rätten att begränsa och beskära invandringen som de vill, och i finanskristider vill de visa sina medborgare att de håller utlänningar ute.

–Jag måste påminna om att det faktiskt är EU-länderna som bestämt att man ska ha gemensamma asylregler, säger Malmström.

Hon har besökt flera av de mest uppmärksammade, ökända flyktinglägren, till exempel vid Greklands gräns mot Turkiet, där migranter hålls ”inlåsta som djur”, och lilla ön Malta där båtflyktingar måste sova i tält på fotbollsplaner eller under bar himmel, utan filtar eller mat.

Kommissionären säger att dålig beredskap för stort flyktingmottagande inte är samma sak som att ha en inhuman inställning till flyktingar.

–Italien har en av de mest generösa inställningarna till flyktingar, och beviljar asyl mycket snabbare än de flesta andra EU-länder. Men rent praktiskt, i mottagandet, så funkar det bara inte, de släpar efter flera år med att rusta upp lägren, säger Malmström.

EU-kommissionen har föreslagit en ny asyl- och migrationsfond som ska ha 3,9 miljarder euro tillgängliga för länder som inte klarar att leva upp till kraven på värdigt mottagande av asylsökande.