För första gången har färöingarnas blod analyserats på halter av bromerade flamskyddsmedlen PBDE (polybromerade difenyletrar) och miljögiftet PCB. Britta Fängström vid Stockholms universitet presentar resultaten i sin doktorsavhandling idag.
Halterna är högst i Europa.
– Det är oroande att man ser så höga halter hos barn och vuxna
i en population som ligger så långt bort. Där borde det vara rent, säger Britta Fängström.

Andra arktiska invånare, inuiter från Grönland och Kanada, har också höga halter i blodet. Men deras livsstil skiljer sig markant från vår, medan färöingarna lever västerländskt.
Hon har undersökt blod och modersmjölk i prover som togs på kvinnor vid tre tillfällen, 1987, 1994–95 och 1999, inom ramen för en långtidsstudie av kvicksilver på Färöarna.
Prover har även tagits på sjuåriga barn år 2000. Deras halter av PCB-föreningar i blodet var nästan lika höga, 70 procent, av vad deras mammor hade
Färöarna gick tidigt ut med kostrekommendationer till gravida kvinnor eftersom valspäck är en traditionell föda, men som som innehåller både kvicksilver och PCB. Trots att de undersökta kvinnorna äter mindre valkött, är halterna PCB fortfarande höga. Och de minskar inte, fast PCB förbjöds för decennier sedan.
– I Östersjön går halterna ner, men inte på Färöarna där befolkningen fortfarande exponeras via födan, säger Britta Fängström.

Maten är den viktigaste orsaken till att människan får i sig PCB. Britta Fängström letade efter andra källor än valspäck och upptäckte höga halter även i en sjöfågel, stormfågel, och dess ägg.
Stormfågel äts av vissa färöingar, framför allt de som jagar.
De bromerade flamskyddsmedlen sprids via damm, datorer, elektronisk utrustning och föda. Precis som om PCB anrikas flamskyddsmedlen i näringsväven.
Ett stort bekymmer är att halterna flamskyddsmedel stiger, medan de sjunker i andra européers blod, exempelvis svenskars.

Professor Pál Weihe, på avdelningen för arbets- och folkhälsa vid sjukhuset i Tórshavn, har följt nästan 2 000 barn som ingår i studien, som bebisar, vid fem och sju år och vid 14 års ålder.
Vid sju års ålder finns ett klart samband mellan kvicksilver och påverkan på centrala nervsystemet: Reaktionstid, ordförståelse, inlärningsförmåga, minne och rumsuppfattning är sämre hos de barn som utsattes för höga halter kvicksilver som foster.
– Vi ser samma effekter av PCB, men de är svagare än för kvicksilver, säger Pál Weihe.
Han har också upptäckt att barn som utsatts för PCB svarar sämre på vaccinationer än andra. De har färre antikroppar efter exempelvis en difterivaccination.
– Även om det är små effekter så kan vi identifiera dem. Här har vi en befolkning mitt ute i havet, som har traditionella matvanor
i form av valkött. Så plötsligt finns det påvisbara effekter på barnen. Det är ett allvarligt budskap till dem som förvaltar världens miljö, säger Pál Weihe.