Mer än hälften av den haitiska polisstyrkan ska ha försvunnit i jordbävningen, uppger CNN – att upprätthålla lag och ordning är därmed en mycket svår uppgift i ett redan utsatt läge. 4 000 av landets grövsta brottslingar ska ha flytt från centralfängelset i landet i samband med jordskalvet.

– På natten försöker vissa våldta och stjäla. Det finns också de som dödar, säger polischefen Mario Andresol till den amerikanska nyhetskanalen.

Amerikanska styrkor ska vara på väg och till viss del redan finnas på plats för att upprätthålla lugn, men enligt rapporter från flera internationella nyhetsbyråer har våldsamheter redan uppstått på flera ställen i samband med bland annat mat- och vattenutdelning.

Det är i det läget som hjälporganisationerna spelar en viktig roll för att framför allt skydda de barn som är offer för katastrofen, menar Anders Pettersson, internationell koordinator på Unicef.

– I ett land som Haiti är utgångsläget redan nog så allvarligt. I det här läget handlar det om flera hotbilder – allt från att det saknas vuxna som kan skydda barn till en ökad frustration utan mat och vatten som kan ta sig våldsamma uttryck, säger han till SvD.se.

Barn löper en mycket större risk i katastrofsituationer, då kriminella utnyttjar det kaos som vanligtvis uppstår.

– Trafficking kan uppstå, sexuella övergrepp kan öka, frustration kan leda till fysiskt våld gentemot barn. Man får nog tyvärr anta att ökat våld redan förekommer, säger Anders Pettersson till SvD.se.

Och uppgifter om traffficking finns, enligt New York Times. Enligt Unicef finns det cirka 200 barnhem i Haiti – men en del av dem är illegala och har upprättats av personer som köper barn och sedan säljer dem vidare till barnlösa i andra länder.

– På barnhem i Haiti finns det ganska många barn som inte är föräldralösa, säger Christopher de Bono på Unicef till tidningen.

Många hjälporganisationer menar därför att det är bättre att satsa resurser på att försöka återförena barn med anhöriga istället för att som flera lobbyorgansiationer i Miami vill – att snabbt transportera de som tycks ha blivit föräldralösa till tillfälliga boenden i Florida.

Under onsdagen meddelade det amerikanska inrikesdepartementet att ett femtiotal föräldralösa barn adopterats av amerikaner och har fått lämna landet. Cirka 900 barns adoptionsansökningar som redan fanns kommer att snabbehandlas på grund av jordbävningen – i normala fall tar det cirka tre år att adoptera ett barn från Haiti.

Det amerikanska inrikes- och säkerhetsdepartementet säger i ett uttalande att det är en svår balansakt att försöka göra det enklare för att föräldralösa barn att få komma till USA, samtidigt som man inte vill riskera att skilja familjer åt.

– Vi är fokuserade på att återförena familjer och måste vara försiktiga så att vi inte delar på barn och deras anhöriga som kanske är vid livet men ännu inte har lokaliserats, säger Matthew Chandler på departementet till New York Times.

Unicef leder sedan tsunamin i Sydostasien flera internationella samordningsgrupper – bland annat koordinering av vatten och sanitet, och skydd av barn i katastrofområden.

– Det handlar dels om att tidiga insatser på plats men också om att stanna kvar och återuppbygga förstörda områden med barnen i fokus. I många fall kan insatserna på plats skapa en bättre framtid för barn än vad som erbjöds innan. Nya barnhem som byggs konstrueras för att stå stadigare än det som fanns innan, skolor som byggs återuppförs får bättre sanitetsmöjligheter och så vidare säger Anders Pettersson till SvD.se.

Ett viktigt led i satsningen på barn i katastrofområden är att så fort som möjligt sysselsätta dem. Birgitta Gälldin Åberg, barnpsykolog på Rädda barnen har jobbat med katastrofdrabbade barn i flera oroshärdar och naturkatastrofer – bland annat i Gaza, Libanon, Bangladesh och Kosovo. För de som drabbats är det viktigaste att så fort som möjligt försöka återförena de med en nära anhörig.

– Man behöver snabbt sätta igång familjeåterföreningar – barn behöver tillit och trygghet.

Rädda barnen och Unicef arbetar tillsammans med att sätta upp så kallade ”Childfriendly spaces” (barnvänliga utrymmen på svenska, red.anm.) för att samla barn i trygga miljöer.

– Man kan likna det vid en lekskola eller en förskola där man samlar barn, ger de mat alternativt näringstillskott och vatten och låter dem leka. Samlingarna är också ett sätt att få kontakt med föräldrarna när de kommer och hämtar sina barn, men även att sätt att minimera risken för sjukdomsspridning eftersom man kan ta dit medicinsk personal.

– Syftet är också att få barnen att uttrycka det de varit med om. Ibland ritar de eller leker vad som hänt eller så vill de bara berätta för en vuxen, säger Birgitta Gälldin Åberg till SvD.se.

En annan viktig aspekt är också att samla barn för att undvika trafficking och andra faror som kan drabba dem som plötsligt förlorat nära anhöriga.

– Barn behöver vuxna runt omkring dem som skyddar dem.