Länk till en grafik med zoom-funktion finns under artikeln.
WASHINGTON
Mellanårsvalen, som det i dag, är svårare att förutspå än presidentval och det finns i år flera osäkerhetsfaktorer. Det väger mycket jämnt i en del valkretsar, väljarna kanske tvekar inför ett par av de mer aparta så kallade Tea party-kandidaterna och president Barack Obama kan locka ut fler än väntat.
I fokus detta valår står:
•Oberoende, Independents, som utgör upp till en tredjedel av valmanskåren och de säger nu att de tänker byta parti igen efter de demokratiska storsegrarna 2006 och 2008.
•Den konservativa Tea party-rörelsen med en gräsrotsentusiasm som matchar den runt Obamas kampanj 2008.
•Naggande oro över ekonomin, jobben och framtiden, missnöje med kongressen och Barack Obamas alltför expansiva budgetpolitik. Två år efter hans slagord ”change” och ”hope” säger väljare att det inte var den förändring de ville ha och hoppet har falnat bland de mer vänsterinriktade väljarna.
Republikanerna måste vinna 39 mandat i representanthuset för att nå majoritet (ställningen i dag: 255–178, två vakanser) och tio i senaten (i dag: 57 demokrater, 41 republikaner samt två oberoende som röstar med demokraterna).
Så gott som varenda opinionsmätning visar att fler republikaner än demokrater tänker rösta. Några optimister, som den demokratiska talmannen Nancy Pelosi, förkunnar med sammanbiten min ”Vi kommer att vinna” och andra partiaktivister upprepar att demokrater vinner när de demokratiska sympatisörerna går till vallokalerna.
Obama kampanjade bara tillsammans med en enda enskild kongressledamot, rookien Tom Perriello i Virginia, vilket tolkades som att man hade siffror som tydde på att Perriellos stöd är större än barometrar tytt på.
USA:s mest synliga politiska observatörer förutspår stora demokratiska förluster:
•Stuart Rothenberg med nyhetsbrevet Rothenberg Political Report – förutspår ”historiskt blodbad” för demokraterna, tippar plus 55–65 platser i huset för republikanerna, åtta i senaten.
•Charlie Cook, utgivare av Cook Report – tänker sluta med politik och ”packa varor i snabbköp” ifall demokraterna behåller majoriteten och tror på fler än 60 nya platser i representanthuset för republikanerna, sju till nio i senaten.
•Nate Silver, nytänkare på prognosområdet 2008 och nu i New York Times – tror att det är 16 procents chans att demokraterna behåller majoriteten i representanthuset, 89 procents chans att demokraterna får mer än 50 platser i senaten.
•Charles Krauthammer, konservativ krönikör – tror att det demokratiska partiet ”håller på att gå i bitar”, plus 60 i representanthuset för republikanerna, åtta i senaten.
•Robert Shrum, demokratisk strateg – medger att hans prognos är ”kreativ”, nämligen att demokraterna hänger sig kvar med majoritet i båda kamrarna och att republikanskt ”inbördeskrig utbryter”.
En del av de redan intecknade demokratiska förlusterna i representanthuset beror på att partiet har ett ovanligt stort antal nya kongressledamöter i annars konservativa distrikt efter att ha surfat in på segervågen 2008. Bakslag väntas därför i sydstaterna och i västra USA.
Endast någon enstaka republikan, som Joseph Cao i ett svart distrikt i Louisiana, ligger illa till; mot en lång lista demokrater. Demokraterna förmodas också förlora åtskilliga guvernörsposter, vilket inte bådar gott inför nästa presidentval när kontakter på högsta ort ute i delstaterna är livsviktigt.
Beträffande senaten står de mest spännande striderna i stater där Tea party-kandidater segrade över traditionella republikaner.
•Nevada: Demokraten Harry Reid utmanas av delstatspolitikern Sharron Angle som legat jämsides i mätningarna. Om Angle vinner blir det första gången på 60 år som en majoritetsledare i kongressen förlorar. Enligt många väljare i Nevada handlar det mer om att kasta ut Reid än att rösta på Angle.
•Delaware: Novisen Christine O’Donnell med numera klassiska kampanjreklamen ”Jag är ingen häxa” gav demokraten Chris Coons en oväntad chans att vinna stort.
•Illinois: Kampen om president Barack Obamas egen gamla senatsstol, med ett ovanligt hätskt utbyte mellan republikanske kongressmannen Mark Kirk och unge demokraten Alex Giannoulias.
•Kentucky: Tea party-pionjären Rand Paul ligger långt före motkandidaten Jack Conway som gjort taktiska misstag i denna konservativa stat. Paul är en av de mer radikala kandidaterna och har framkastat att centralbanken Fed bör upplösas.
•Alaska: Joe Miller som backas upp av exguvernören Sarah Palin slog oväntat ut sittande republikanen Lisa Murkowski men hans popularitet har dalat.
•Wisconsin: Den demokratiske veteranen Russ Feingold, som vägrar att ta emot kampanjdonationer utifrån, skulle troligen suttit säkert ett annat år men ligger långt efter Ron Johnson.
