I februari, på EU-kommissionär Cecilia Malmströms första arbetsdag, röstade EU-parlamentet oväntat nej till det så kallade Swiftavtalet, vars syfte är att upptäcka och stoppa finansiering av terrorism. Parlamentarikerna tyckte att dataskyddet var för dåligt.
Men på torsdagen fick det omförhandlade, och numer permanenta, avtalet brett stöd: 484 ja-röster mot 109 nej och 12 nedlagda. En fjäder i hatten för Cecilia Malmström som hållit i förhandlingarna med amerikanerna.
Den gröna partigruppen - där också Piratpartiet ingår - och Vänstern anser fortfarande att avtalet har brister. Även svenska socialdemokrater valde att rösta mot sin egen partigrupp och trycka på nej-knappen. Orsaken är att det fortfarande handlar om massöverföring av data. Av tekniska skäl går det inte att sortera ut enbart den misstänktes transaktioner, utan även oskyldiga människors uppgifter åker med.
EU-parlamentariker Anna Hedh (S) tycker att det är bättre att inte ha något avtal alls, om inte masshanteringen kan lösas.
- Jag tror inte att terroristbekämpningen står och faller med om vi har ett Swiftavtal, säger hon.
De som nu godkänt avtalet anser att det innehåller avsevärda förbättringar. Till exempel får EU en observatör på plats i USA som ska övervaka att informationen används korrekt, EU-medborgares rätt till rättslig prövning blir tydligare, USA får större krav på sig att skräddarsy förfrågningarna och Europol ska kontrollera att de är motiverade.
Dessutom lovar EU-kommissionen och EU-ländernas regeringar att undersöka möjligheten att på sikt bygga upp en europeisk motsvarighet till det amerikanska systemet. Då skulle problemet med massöverföringar kunna lösas.
