PRISTINA

I dag utropar Kosovo sin självständighet. Glädjeyran i Pristina är stor efter beskedet – som splittrar världen. EU drar samtidigt i gång sin största utlandsmission någonsin till Europas nyaste statsbildning som möter en oviss framtid.

Det förlösande beskedet kom i går när premiärminister Hashim Thaci bekräftade att parlamentet i Pristina i dag förklarar den FN-styrda provinsens självständighet, ett beslut som möter hårt motstånd i Belgrad där den nya staten betraktas som en marionett i händerna på EU och USA. Formellt är Kosovo fortfarande en serbisk provins.

– Erövrarna vill att vi liksom slavar ska välkomna att Kosovos stjäls, dundrar Serbiens premiärminister Vojislav Koštunica.

I Pristina är det denna kväll ingen som bryr sig om Serbien och de nationalistiska tongångarna i det avlägsna Belgrad.

– Vi har väntat länge på denna dag. Nu ska vi fira, säger 22-åriga Abnora Feijza som tillsammans med ett gäng tjejkompisar försöker ta sig fram i folkmängden utmed huvudgatan Moder Theresa.

Innerstaden har förvandlats till en sjudande häxkittel med kolonner av tutande bilar och tusentals människor som dansar på gatorna svepta i den kosovalbanska svartröda flaggan med den tvehövdade örnen.

Unga män har klättrat upp biltaken och viftar med flaggor medan snön vräker ner, många av dem klädda bara i t-shirts. Musik dånar och fyrverkeripjäser lyser upp himlen.

– En dröm har blivit verklighet, strålar 46-årige Skender Azemi som jobbar i Tyskland och har rest hem till Kosovo för att festa tillsammans med anhöriga och vänner.

Edmond Curri, en veteran i den Kosovoalbanska frihetsarmén UCK, säger: ”Det här är det största som har hänt i mitt liv. Men vet du hur många som dött för denna dag?”

Glädjeyran i Kosovo, som till över 90 procent består av kosovoalbaner och till mindre än fem av kosovoserber, är förståelig.

Efter morden, våldtäkterna och de etniska resningarna på 1990-talet och efter Nato-bombningarna 1999 som drev bort serberna och inrättade FN-styre har Kosovo i år efter år manats att ta det lugnt och vänta med oberoendet – allt för att få till stånd en internationellt accepterad förhandlingslösning.

Till slut gick det inte att vänta längre.

– Kosovo hade exploderat om självständigheten hade dragits i långbänk, säger Shpend Ahmeti från tankesmedjan GAP i Pristina, en före detta ekonom vid Världsbanken.

Frihetspartyt är välförtjänt, säger han. Frågan är bara hur uppvaknandet ska bli. Risken för baksmälla är påtaglig.

– Politikerna har skruvat upp förväntningarna till fullständigt orealistiska nivåer. Detta är Kosovos största handikapp, varnar Shpend Ahmeti.

Faktum är att oberoendet på kort sikt troligen inte kommer att lösa ett enda av Kosovos gigantiska problem. Ekonomin är körd i botten. Arbetslösheten är med 43 procent Europas högsta, 45 procent av befolkningen lever enligt Världsbanken på mindre än 1,50 euro om dagen och därmed under fattigdomsgränsen. Bruttonationalprodukten per invånare är bara hälften så hög som i de angränsande länderna och bara 5 procent av snittet i de 27 EU-länderna.

Elavbrotten som med jämna mellanrum får hissar att stanna och belysningen i hela Pristina att slockna är ett tydligt tecken på kroniska brister i elförsörjningen. Totalt beräknas Kosovo behöva investera uppåt 30 miljarder kronor i nya kraftverk.

På plussidan står att Kosovo har Europas tredje största kolreserver och väldiga tillgångar av värdefulla metaller som bly, zink och guld. Men det är inget som Kosovo har någon glädje av på kort sikt.

Folkrättsligt kommer Europas senaste statsbildning dessutom att leva i en gråzon. FN som i dag styr provinsen ska dra sig tillbaka inom loppet av fyra månader. In kommer i stället EU med uppåt 2200 poliser, åklagare och domare med långtgående befogenheter och med rätt att riva upp lagar och regeringsbeslut.

– I praktiken blir Kosovo ett EU-protektorat, säger Gerald Knaus, chef för tankesmedjan European Stability Initiative.

– Men frågan är vilket perspektiv EU har att erbjuda. Ett EU- medlemskap ligger oändligt långt bort.

Till saken hör att det är ett djupt splittrat EU som tar över. Flera av unionens medlemmar – bland annat Rumänien, Slovakien, Spanien och Cypern – backar inte ens upp EU-missionen.

Oklart är dessutom vilka EU-länder som kommer att erkänna Kosovo. För att inte tala om att medlemskap i FN är uteslutet så länge Moskva bromsar.

– Risken är stor att Kosovo blir en misslyckad stat. En EU:s omättliga fågelunge som under många år ska matas och skyddas, säger Gerald Knaus och uppmanar EU att äntligen ta en debatt om Kosovos framtid i stället för att bara skicka dit poliser.

Till problemen på kort sikt hör även att Kosovo riskerar att splittras ifall de kosovoserbiskt dominerade delarna i norr vägrar att lyda under Pristina.

Den nya konstitutionen ger visserligen den serbiska minoriteten långtgående rättigheter och självstyre. Men skulle serberna vägra att erkänna de nya institutionerna ställs saken på sin spets.

Krutdurken är den delade staden Mitrovica där i värsta fall serbiska ultranationalister kan sätta eld till luntan. Där säger den Kosovoserbiske ledaren Milan Ivanovic att serberna kommer att bojotta EU-insatsen.

– Vi kommer att tillgripa alla former av civilt motstånd, sade han i går enligt nyhetsbyrån AFP.