Lilya Shibanova, Grigory Melkonyants och Alexander Kynev är medlemmar i Rysslands enda oberoende valobservatörsorganisation, Golos. En sammanslutning som nu måste registrera sin verksamhet som "utländsk agent".
Foto: AP Photo/Ivan Sekretarev
Det är ledamöter för det Kremltrogna partiet Enade Ryssland som tagit fram den nya lagen och sett till att den snabbt fått stöd i parlamentet. Alla icke statliga organisationer som får någon form av bidrag från utlandet måste i framtiden lämna in begäran hos justitiedepartementet att bli registrerade som ”foreign agents”, eller utländska agenter. Överträdelser mot lagen straffas med 3300000 rubel, cirka 700000 kronor, första gången och vid upprepade förseelser kan organisationens företrädare få två års fängelse.
Den nya lagen träder sannolikt i kraft redan till hösten och udden i den betecknas vara riktad mot organisationer som kritiserat de ryska valen, så som Golos. Det är landets enda oberoende valobservatörsorganisation och som med hundratals egna observatörer påvisade mängder av överträdelser under valet.
–Vårt land hade ett val som smutskastades av sådana organisationer. Låt medborgarna veta från vilka högtalare den här smutsen kommer och låt dem dra sina egna slutsatser, sade Alexander Sidjakin, som skrev det nya lagförslaget.
Redan under Vladimir Putins tidigare presidentperiod (2005) tvingades frivilligorganisationer underkasta sig nya regler, som innebar hårdare krav för registrering. De skulle detaljerat beskriva sina aktiviteter och vilka källor till finansiering de hade. Den nya lagen kommer säkert att skapa ökad misstänksamhet framför allt ute i regionerna, mot organisationer som Amnesty, Golos och Helsingforskommittén, när de tvingas arbeta under rubriken ”utländska agenter”, vilket i Ryssland är ett mycket laddat uttryck.
–Målsättningen med lagen är just att förödmjuka våra organisationer, att försöka få folk att tro att vi är inblandade i något slags hemligt arbete och att vi inte har statens godkännande. Men vi gör redan en fullständig rapportering till myndigheterna, säger Svetlana Gannuskina, som arbetar för att förbättra invandrarnas villkor.
Masja Lipman arbetar för Moscow Carnegie Center och är en annan i raden av kritiker.
–Utländskt ekonomiskt stöd innebär ett oberoende för många av dessa organisationer och det är just det som våra myndigheter är rädda för, säger Masja Lipman.
Den nya lagen kommer bara en månad efter det att det ryska parlamentet antagit en annan kritiserad lag, vilken dramatiskt skärpte straffen för att delta i en otillåten demonstration. För en enskild person har det ökat från 2000 rubel (cirka 400 kronor) till 300000 rubel (cirka 60000 kronor), vilket är mer än en genomsnittlig rysk årslön. En organisatör till en olaglig demonstration riskerar motsvarande över 200000 kronor i böter.
Den lagen godkändes rekordsnabbt efter den demonstrationsvåg som sköljt över i första hand huvudstaden Moskva efter parlamentsvalet i december 2011. Då samlades 100000-tals Moskvabor för att visa sitt öppna missnöje med uppenbart fusk under valet. Så stora demonstrationer hade inte genomförts i Ryssland sedan början av 1990-talet och kommunismens fall.
Proteströrelsen har fortsatt och lagen om registrering som ”utländska agenter” ska ses i skenet av ett ökat tryck på alla personer och organisationer som öppet vågar protestera mot Putins regim. En öppen fråga är dock om statens hårdare tryck mot regimkritikerna kommer att få önskad effekt. Mycket tyder på att proteströrelsen vuxit sig så stark att det är omöjligt för Vladimir Putin att skrämma den till tystnad.
