I helgen, lagom till Joe Bidens resa i regionen, kom klartecken för preliminära överläggningar mellan parterna. En tidsram på fyra månader hade satts under överinseende av USA-enovoyén George Mitchell.
Men detta första lilla genombrott på mer än ett år i en fråga som president Barack Obama sagt att han prioriterar stördes redan under Bidens första hela dag i Israel. Syftet med resan var att understryka hur starka förbindelserna är mellan de bägge länderna och därför var det häpnadsväckande när det israeliska inrikesministeriet meddelade att bygglov beviljats för 1600 lägenheter i östra Jerusalem – en stadsdel som nu är hemvist för ultraortodoxa judar och som nämns som huvudstad i en palestinsk stat.
–Det finns inget hållbart alternativ till en tvåstatslösning, sa Biden igår, dagen efter det att han i skarpa ordalag fördömt bosättningsbeslutet med att såväl ”innebörden” som ”tidpunkten” var de sämsta tänkbara.
Premiärminister Benjamin Netanyahu sa för sin del redan i tisdags att han inte varit underrättad om tillkännagivandet, utan att det rörde sig om planer som varit på gång i tre år. Men igår uppgav inrikesminister Eli Yishai att han var ledsen och underströk i en radiointervju att det inte förelåg ”något uppsåt, någon önskan att förolämpa” en så viktig besökare.
Men skadan var redan skedd, med konstateranden såväl i Washington som i Jerusalem och Ramallah om att detta var en näsknäpp för Biden och att ett nytt hinder rests i de tröga samtalen. Den palestinske presidenten Mahmoud Abbas manade igår den israeliska regeringen att dra tillbaka beslutet och hans chefsförhandlare Saeb Erekat anklagade israelerna för att ”göra det nästan omöjligt för oss, amerikanerna och världssamfundet att komma en enda centimeter vidare”.
–USA förbinder sig att spela en aktiv och hållfast roll i samtalen, sa Biden efter sitt möte med Abbas i Ramallah.
Hans fortsatta uttalanden om att markområden inte får ”splittras upp av israeliska bosättningsenklaver” tolkas som en signal om att USA samtidigt förväntar sig att en del israeliska bosättare måste lämna Västbanken.
Under sina många år i senaten betraktades Biden som en av Israels pålitliga vänner men nu är han lierad med Barack Obama som ännu inte omfamnats av den judiska lobbyn i USA och inte får så höga opinionssiffror i Israel. Men nu överskuggades alltså Bidens budskap om att USA tänker hålla en fast linje mot fienden Iran av bosättningsbeslutet.
Det noteras i sammanhanget att detta inte är första gången som spänningar märks inom Netanyahus regering och att hans mer militanta ministrar tycks redo att agera på egen hand. Till saken hör dessutom att frågan om Jerusalems ställning alltid tillhört de hårdaste knutarna och alltid skjutits på framtiden i olika faser av den så kallade fredsprocessen.
Det berörda området omfattas inte av det tio månader långa moratorium som Israel motvilligt förband sig till förra året. Enligt nyhetsbyrårapporter bor det runt 300000 israeliska bosättare på Västbanken och ytterligare 200000 i östra Jerusalem. Något byggdatum uppges inte finnas för den nya bosättningen.
