Det började som fredliga protester inspirerade av händelserna i Egypten och Tunisien. Ett upprop på internet kallade till en manifestation mot kungen och mot diskriminiering mot landets shiamuslimer.

Men protesten utvecklades till våldsamheter på torsdagen när beväpnad polis slog till mot demonstranternas tältläger. Minst fem personer dödades och många skadades.

När de döda skulle begravas under gårdagen höll sig polis och militär till en början passiva. Men när begravningarna utvecklades till protester mot kungen slog säkerhetsstyrkorna åter till.

I vad satellitkanalen al-Jazira liknat vid en massaker dödades ytterligare minst fyra personer och många skadades när protesterna slogs ner.

Kungen av Bahrain, Hamad bin Isa al-Khalifa, bjöd på fredagen in oppositionen till dialog om veckans oroligheter men oppositionen avslog med motiveringen att dialog är lönlöst när militären kontrollerar gatorna.

Problemen som lyfts fram är i många fall samma som ställts i Egypten och Tunisien; arbetslöshet, fattigdom och bristande mänskliga rättigheter.

I Bahrain är dock den demografiska och sekteristiska profilen mer komplicerad. Trots att en majoritet (cirka 70 procent) av den lilla monarkins befolkning är shiamuslimer regeras Bahrain av sunnimuslimer.

Shiamuslimerna hävdar att de diskrimineras inom så gott som alla områden. De kräver nu samma rättigheter som sunnimuslimer och ökat inflytande över landets styre.

Amerikanske presidenten Barack Obama vädjade i går till kung Hamad om återhållsamhet och fördömde våld mot demonstranterna. Men USA:s position är betydligt mer komplicerad än vad man först kan tro.

Bahrain är skådeplatsen för en invecklad maktkamp om kontrollen över regionen och det delade samhället gör landet känsligt för påverkan utifrån.

Det mäktiga sunnimuslimska grannlandet Saudiarabien stödjer kungahuset al-Khalifa medan saudiernas största rivaler i regionen, shiamuslimska Iran, givetvis stödjer Bahrains shiamuslimska majoritet.

USA har dragits in genom att Saudiarabien är en viktig allierad i regionen och genom att en av USA:s viktigaste flottbaser ligger i just Bahrain.

Den amerikanska femte flottan är ryggraden i USA:s närvaro i regionen. Flottstyrkan är en strategisk motvikt till Irans militära styrkor i Hormuzsundet där många viktiga oljetransporter passerar.

Men för Saudiarabien är riskerna betydligt större än så. Shiamuslimerna i Bahrain har nära band till Saudiarabiens egna stora shiamuslimska minoritet och saudierna fruktar att ett uppror kan sprida sig.

Drygt 20 procent av Saudiarabiens befolkning är shiamuslimer. De bor främst i de östra delarna av landet, nära Bahrain, och har sedan den iranska revolutionen 1979 utsatts för systematisk diskriminering.

Alla de här faktorerna gör att händelserna i Bahrain kan få följder långt utanför landet gränser och förklarar varför kung Hamads säkerhetsstyrkor slagit till så hårt mot demonstranterna.

Det amerikanska företaget Arbor Networks som övervakar internettrafik uppger att Bahrains myndigheter nu strypt tillgången till internet i landet. Syftet ska vara att förhindra nya demonstrationer.

På marken använder Bahrain ett effektivt sätt att bemöta protester. Kravallpoliser hämtas från andra länder och när de anländer får de omedelbart sin träning och lever sen avskilt från vanliga medborgare.

Anna Hagberg, 23, från Norrköping arbetar som elevassistent på en skola i Bahrain. Hon berättar att stämningen bland människor har förändrats sedan myndigheterna slog till mot demonstranterna.

– Efter den senaste skottlossningen är folk väldigt, väldigt rädda för att gå ut och demonstrera. Går man dit finns det en stor risk att man blir skjuten.

Enligt Anna Hagberg har det har skett en förändring i sammansättningen av demonstranterna sedan de första fredliga manifestationerna tidigare i veckan då protesterna påminde mer om en picknick.

– Då kändes det mer som en folklig rörelse med barn och familjer som demonstrerade. Nu är det bara de mest engagerade som protesterar, främst unga killar. Nu är det inga kvinnor och barn längre.