Före årsskiftet tror Wijdan Mikhail, civilingenjör från Bagdad och en av fem kvinnliga ministrar i Iraks regering, att ett nytt säkerhetsavtal ska vara i kraft mellan USA och Irak. Det ska främst reglera de amerikanska truppernas fortsatta närvaro i Irak. Men inte bara det. Det så kallade SOFA- avtalet (Status of Forces Agreement) som det är en hård dragkamp kring innehåller andra klausuler som enligt ministern från Bagdad ska stärka Iraks suveränitet.

USA-militärens häkten i Irak har liknats vid lägret i Guantánamo, ett rättsligt vakuum där terroristmisstänkta hålls i förvar utan att få sin sak prövad.

– Enligt det nya SOFA ska inte amerikanerna ha rätt att fängsla irakier, säger ministern till SvD under sitt korta Sverigebesök.

Den irakiska regeringens mål är att de 18000 fångarna i amerikanskt förvar – de flesta irakier – ska överföras till irakiska domare före årsskiftet, säger Wijdan Mikhail. Hon hävdar att deras rättssäkerhet kommer att förbättras.

– Vi försöker få tillträde till alla USA-fängelser nu och tar in personuppgifter om fångarna för att se vilka som kan ställas inför rätta. Saknas grund för åtal ska de släppas. Vi kan inte kasta någon i fängelse utan bevis, lovar ministern.

Iraks myndigheter får däremot inte, enligt utkastet till nytt SOFA-avtal, rätt att gripa och lagföra brottsmisstänkta personer som tjänstgör inom privata amerikanska säkerhetsföretag, som det omtvistade företaget Blackwater, enligt ministern.

– Begår de brott ska de lagföras i USA, säger Wijdan Mikhail.

Som minister för mänskliga rättigheter bär hon på en tung ryggsäck. Ett akut säkerhetsproblem gäller hoten mot Iraks minoriteter. Denna höst har cirka 10000 kristna flytt från Mosul eller trakten däromkring. Ett mindre antal har återvänt. Många har flytt till byarna på Nineveh-slätten, till Libanon, Syrien eller irakiska Kurdistan.

Vilka som legat bakom hoten och morden på kristna (senast i onsdags mördades två flickor i Mosul) kan inte Wijdan Mikhail säkert svara på. Men hon antyder att det kanske inte bara är al-Qaida som har skrämt bort de kristna.

– Det kanske fanns politiska intressen bakom våldet också. Kanske en del hade koppling till SOFA-avtalet. Kanske vissa ville visa att USA inte klarade av att skydda Irak eller att skydda minoriteterna. Vi behöver faktaunderlag, säger ministern.

Det har gjorts en utredning kring den etniska rensningen i Mosul, men resultaten är inte offentliggjorda. Ministern tror dock att regeringen kommer att göra det.

Lokalval planeras till den 31 december. Wijdan Mikhail, själv kristen, spår att landets kristna kommer att bojkotta valen i protest mot att artikel 50 har upphävts. Denna klausul kvoterade in minoriteterna i provinsfullmäktige. De kristna hade tidigare tre garanterade mandat i Mosul, tre i Bagdad och ett i Basra. Men parlamentet i Bagdad minskade kvoten i dessa städer till 1-1-1.

– Slopandet av artikel 50 blev början till attackerna på de kristna i Mosul. Extremister tog tillfället i akt att attackera dem. Det var så det började. Sedan ledde det till en planerad aktion. Minoriteterna – kristna, sabéer, yazidier – utgör alla en del av Irak. Man kan inte behandla dem som andra klassens medborgare.

– Alla minoriteter krävde att få bli representerade i provinsförsamlingarna. De vill att deras röster ska bli hörda. Men nu har parlamentet kört över dem, säger ministern och visar själv sin besvikelse.