Dödsstraffmotståndaren Delois Blakely demonstrerade utanför San Quentin-fängelset för Stanley ”Tookie” Williams rätt att leva.
WILMINGTON
Fallet Williams har satt ny fart på den dödsstraffsdebatt som blossade upp när en dubbelmördare i North Carolina i början av december blev den 1 000:e fången som avrättats sedan Högsta domstolen 1977 hävde ett tioårigt moratorium.
Det har väckt uppmärksamhet långt utanför Kaliforniens gränser och debatten har inte minst fokuserats på frågan: ska en dödsdömd kunna benådas om han eller hon visat verklig ånger och blivit en ny människa i fängelset?
I de fall då dödsdömda hittills släppts fria eller fått sina straff omvandlade har det mestadels handlat om att den nya DNA-tekniken visat att de varit oskyldiga.
51-årige Williams flyttade som tonåring från New Orleans till Kalifornien. Där drogs han in i gatukriminalitet och startade tillsammans med en vän, Raymond Washington, 1971 ungdomsgänget Crips som – i ständiga fejder med ärekemotståndaren Bloods – genom åren svarat för otaliga våldsdåd i södra centrala Los Angeles. Omkring 2 500 Crips- och Bloodsmedlemmar sitter i dag i kaliforniska fängelser och Los Angeles har årligen runt 250 gängrelaterade mord.
Williams dömdes 1981 för fyra mord. Tolv år senare tog han öppet avstånd från sin bakgrund och började, från fängelset, att arbeta för att få ungdomarna bort från gatan och från de kriminella gängen. Han har bland annat – tillsammans med författaren Barbara Becnel – skrivit åtta barnböcker med det budskapet och hans anhängare har nominerat honom till Nobels fredspris.
En rad kända namn från Hollywood slöt upp bakom hans kamp att få sitt straff omvandlat till livstids fängelse, bland dem rapparen Snoop Dogg och skådespelaren Jamie Foxx som porträtterade Williams i tv-filmen ”Redemption”. Han har också stötts av medborgarrättsledare som Jesse Jackson.
Men guvernör Arnold Schwarzenegger lät sig inte övertygas.
I söndags kväll – några timmar efter det att delstatens Högsta domstol också sagt nej – beslöt han att inte benåda Williams, som avrättades strax efter midnatt med en giftinjektion samtidigt som ett tusental personer höll en vaka utanför San Quentinfängelset.
Williams vägrade att be om förlåtelse för morden. Han hävdade att han var oskyldig, att han fällts med hjälp av fabricerade bevis. Och det vägde tungt när Schwarzenegger fattade sitt beslut.
– Är Williams ånger fullständig och uppriktig eller är den bara ett ihåligt löfte? Utan en avbön för dessa meningslösa och brutala mord kan det inte bli
fråga om någon verklig försoning, förklarade guvernören i sitt utslag.
Fallet har också givit nytt bränsle åt diskussionen om jämlikhet inför lagen.
– Man kommer att tala om det under lång tid framöver, och det kommer att handla om rasfrågan. Det är afro-amerikanska ledare och kändisar som synts och hörts mest. Det säger oss någonting, förklarar Elisabeth Semel, juridikprofessor vid Berkleyuniversitetet som varit försvarare åt flera dödsstraffsfångar, för nyhetsbyrån Bloomberg.
Williams är den tolfte fången som avrättats sedan Kalifornien återinförde dödsstraffet 1978. Ytterligare 650 personer sitter i San Quentins dödsceller.
Delstatens kongress ska i januari diskutera om Kaliforniens tillämpning av dödsstraffet ska ses över. Opinionsundersökningarna visar dock att en klar majoritet av medborgarna stödjer dödsstraffet.
