Längs en lång mur på en gata i industriområde nära polistationen Petrou Ralli i Atens utkanter står ett par tusen flyktingar uppradade. Det är mitt i natten och många har väntat sedan tidigt på morgonen.

Polisen bevakar platsen. När SvD kommer på besök har konstaplarna just släckt en liten eld som migranterna tänt.

I mitten av den långa kön finns en öppen yta. Här står två fordon uppställda. Det är där som besluten fattas. Varje gång någon av bilarna kör en sväng så utbryter ett sorl.

– Har de redan valt? Är det någon som vet?

Det här är Greklands asylsystem i praktiken. Innan natten är slut ska poliserna välja mellan tio och tjugo personer som får rätt att ansöka om asyl. Medan ärendet handläggs får den sökande vistas lagligt i landet. Dem som inte blir uttagna körs brutalt i väg.

Mycket av tiden går åt till att lista ut var i kön sannolikheten att bli vald är störst. Det är förbjudet att byta plats, eller för den delen korsa den öppna ytan i mitten. Personerna tycks väljas helt godtyckligt

– Han försökte tränga sig, förklarar en upphetsad polis samtidigt som han hårdhänt för bort en svart man i 25-årsåldern.

Kollegan fyller i.

– Vi försöker upprätthålla ett led här. Det enda sättet för tjugo personer att kontrollera två tusen är att inge rädsla så at de förstår att vi menar allvar.

Han menar att flyktingarna får skylla sig själva. Om de ringde till polisen skulle de få besked om att det räcker att komma klockan fem på morgonen.

– Fast i praktiken har de inget val när de är så många, fortsätter polisen, som anser att han egentligen har viktigare saker att göra, som att patrullera i stan.

– Det här är fel, jag har två farbröder som emigrerat. Vi griper alldeles för många. De fängslas i ett par månader och får sedan ett papper som säger att de måste lämna landet inom en månad. Ett par veckor senare griper vi dem på nytt. Vad jag förstår är den politiska överenskommelsen i EU att alla immigranter ska stanna i Grekland. Så länge de är kvar här är alla nöjda.

Greklands immigranter befinner sig i ett legalt och humanitärt limbo. De flesta vill ta sig vidare i Europa. Men utan giltiga dokument eller pengar är det svårt. Eftersom de flesta fått sina fingeravtryck registrerade när de nådde Grekland så skickas de tillbaka hit om de grips i något annat EU-land. Allt i enlighet med EU:s Dublinöverenskommelse.

Att klara försörjning och uppehälle utan papper är en utmaning. Staten erbjuder varken mat, husrum, medicin eller juridisk hjälp. Många bor utomhus, i parker och på torg. Andra hyr bostäder till ockerpriser.

De flesta hankar sig fram genom att sälja saker, knoga på byggen eller jobba i jordbruket. Hur många av flyktingarna som är minderåriga tycks ingen veta.

– Livet är svårt. Vi ber inte längre om mat eller husrum. Men det borde finnas ett system, kölappar på ett kontor på dagtid. Bara vi får våra dokument kan vi klara oss själva, säger Adnan från Ghana.

Shezar, som lämnade Pakistan för ett år sedan, köar nu för åttonde gången.

– Hemma hade vi problem med talibanerna. Om jag hade dokument skulle jag arbeta och köpa mat, säger Shezar, som sover under en bro.

Grekland har de senaste åren fått allt hårdare kritik från människorättsorganisationer. Amnesty, UNHCR, Human Rights Watch och Europeiska rådets kommitté för prevention mot tortyr är i princip eniga om att flyktingar inte kan sändas tillbaka till Grekland från andra EU-länder.

Human Rights Watch anklagar också Grekland för att olagligen deportera personer till Turkiet. Den uppgiften kommenteras inte av regeringen.

Hård kritik riktas också mot många av landets arrester, flyktingläger och fängelser. Där trängs tusentals personer ofta under svåra förhållanden, i små mörka celler. Många nekas daglig motion. Tillgången till läkare, tolkar och advokater är begränsad.

Men samtidigt som Europas uppmärksamhet riktas mot de svåra förhållandena i Grekland påpekar många att små länder vid EU:s yttre gräns inte ensamma kan ansvara för det stora inflödet av migranter. Bara förra året greps 146 337 personer för att de tagit sig in och vistas illegalt i Grekland.

– Situationen är väldigt svår på alla nivåer, framförallt den humanitära, säger Spyros Vougias, viceminister på ministeriet för Medborgarnas beskydd.

– De här personerna står utanför hela det legala systemet vilket får sociala implikationer för hela samhället.

Enligt Vougias kommer regeringen, oklart när, att frånta polisen ansvaret för asylhanteringen och förbättra processen. Han lovar också att öka antalet bifall på asylansökningar från dagens 0,2 procent.

Samtidigt kommer Vougias att driva en förändring av dagens system när EU i början av december möts för att diskutera migration.

– Grekland kan inte ensamt hantera det här problemet och få migranter tillbakaskickade hit. Flyktingströmmen kommer inte minska. Därför krävs det också ett gemensamt legalt system för att hantera migrationen.