Hur påverkas relationen mellan Sverige och Ecuador sedan Ecuador i torsdags beviljade Julian Assange politisk asyl?

Redan i torsdags kallades Ecuadors ambassadör i Stockholm upp till Utrikesdepartementet.

– Vi hade synpunkter kring Ecuadors utrikesministers ganska grova syn på det svenska rättssystemet. De är grava anklagelser, säger UD:s presschef Anders Jörle.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt säger till TT att ambassadören under mötet försökte dementera att Ecuadors utrikesminister Ricardo Patino riktat allvarliga anklagelser mot Sverige.

– Då visade vi den spanska texten och då hade han ju lite svårigheter att förklara vad det egentligen handlade om, säger Bildt till TT.

Om affären kommer att påverka relationen mellan Sverige och Ecuador långsiktigt beror på vad Ecuador gör nu, enligt Anders Jörle.

– Just nu ser inte vi framför oss att det ska få effekter på saker som handel. Det är en politisk diskussion.

Enligt Ove Bring, professor i internationell rätt vid Försvarshögskolan, är det svårt att bedöma vilka effekter ärendet kan få för relationen mellan Sverige och Ecuador.

– Men ett spänningstillstånd har nu inträtt mellan Sverige och Ecuador. Varje gång ett utrikesdepartement kallar upp en ambassadör är det något dramatiskt som har inträffat.

Hur påverkas relationen mellan Storbritannien och Ecuador?

Länderna befinner sig i ett låst läge sedan Ecuador kräver att Assange tillåts fri lejd ut ur Storbritannien, medan Storbritanniens utrikesminister William Hague sagt att så inte kommer att ske och att Storbritannien enligt sina egna lagar är skyldiga att överlämna Assange till Sverige.

Enligt den brittiske rättsexperten Joshua Rozenberg kommer det land som viker sig först att förlora ansiktet.

– Sedan Ecuador lovade den här mannen asyl och skydd är det väldigt svårt för dem att ge sig. De har målat in sig i ett hörn. Assange får alla att verka väldigt löjliga.

Till slut måste Assange också tröttna.

Joshua Rozenberg

Joshua Rozenberg tror inte att Storbritannien i slutändan bryr sig speciellt mycket om sin relation till Ecuador, eller att Ecuador bryr sig så mycket om Storbritannien. Han framhåller att länderna inte har några problem med varandra förutom Assangeärendet, och att det i handlar mer om Ecuadors relation till USA. Därför är han tveksam till att affären kommer att få långsiktiga effekter på relationen mellan länderna.

– Ecuador har gjort det tydligt att det här har att göra med USA snarare än Storbritannien eller Sverige, bland annat genom att motivera asylbeslutet med att Assange ska riskera dödsstraff i USA. Vilket är strunprat eftersom varken Sverige eller Storbritannien får lämna ut Assange till USA om han riskerar dödsstraff.

Vad kan hända nu?

William Hague har sagt att det finns en möjlighet att Storbritannien upphäver ambassadens diplomatiska status och går in och griper Assange. Men de flesta bedömare ser inte det som ett troligt scenario, och Joshua Rozenberg håller med.

– Jag tror att det enda Storbritannien kan göra nu är att ha tålamod och vänta. Möjligen kan de sätta diplomatisk press på Ecuador genom till exempel att kalla hem sin ambassadör i Ecuador eller dra in eventuellt stöd som Storbritannien ger till Ecuador. Till slut måste Assange också tröttna. Hur kul är det att tillbringa all tid i ett rum?

Det har spekulerats i om Assange kan smugglas ut ur ambassaden, men det tror inte Rozenberg.

– Det här är inget stort ambassadområde med murar, snarare ett vanligt kontor. Han har inte ens möjlighet att ta sig till en bil eller en helikopter utan att gripas.

Hur ser de internationella reglerna kring vem som kan få politisk asyl ut?

Asylbeslut bör baseras på internationella avtal, berättar Ove Bring, professor i internationell rätt vid försvarshögskolan. Det som brukar åberopas är flyktingkonventionen från 1951.

– Där har man möjlighet att skydda människor som är utsatta för förföljelse. Ecuador har antagligen tänkt i de termerna. Men deras verklighetsbeskrivning, att Assange utsatts för förföljelse av det svenska rättssamhället, blir märkligt, säger Ove Bring.

Han framhåller dock att Ecuadors regering har möjlighet att tolka situationen som de vill.

Det är ovanligt att ett land ger en enskild individ politisk asyl, istället brukar man fatta beslut om att till exempel minoritetsgrupper anses förföljda.

– När man ger en enskild människa politisk asyl är det politiska överväganden som kommer in i bilden. Det finns ingen internationell konvention som är direkt anpassad efter detta och ställer krav på att regeringar ska göra på ett visst sätt. De har ett handlingsutrymme, även om 1951 års konvention finns i bakgrunden, säger Ove Bring.