När Forbes nyligen publicerade sin berömda lista över världens dollarmiljardärer fortsatte ryssarnas antal öka dramatiskt till 19 namn bland de 100 rikaste. Oleg Deripaska tog ett jättekliv från 40:e till nionde plats med en rapporterad förmögenhet värd 28 miljarder dollar, närmare 176 miljarder kronor. Rysslands tidigare rikaste man Roman Abramovitj passerades därmed och är på 15:e plats med 23,5 miljarder dollar.

Oleg Deripaska tjänade sina första miljarder inom metallindustrin, som ägare till den väldiga aluminiumkoncernen RusAl. Till skillnad från Abramovitj fortsätter Deripaska investera sina pengar i Ryssland och hans holdingbolag Basic Elements äger bland annat biltillverkaren Gaz, flygplanstillverkaren Aviacor och ett stort försäkringsbolag.

Oleg Deripaska är 40 år, Roman Abramovitj 41 och de ryska miljardärerna är överlag ovanligt unga. Genomsnittsåldern är bara 46 år, vilket kan jämföras med den internationella snittåldern på en dollarmiljardär som är 61.

Deripaska och Abramovitj är också typiska exempel på hur förmögenheter skapats i Ryssland. De grundlade sin affärsverksamhet under 1990-talets rövarkapitalism då stora statliga företag privatiserades, ofta under korrumperade former. Både Deripaska och Abramovitj har haft personliga presidentkontakter och därför under beskydd kunnat bygga ut sina affärsimperier.

Michail Chodorkovskij var den förste ryss som dök upp på Forbes lista över världens 100 rikaste. 2003 hade han plats 26 med åtta miljarder dollar. Men Chodorkovskij utmanade Vladimir Putin och blev därför obekväm. Efter en rättegång där han bland annat anklagades för korruption dömdes han till åtta års fängelse och sitter i dag i ett fångläger i ett avlägset hörn av Sibirien och syr kläder.

För att behålla sin förmögenhet i Putins Ryssland är det ett krav att hålla sig väl med makthavarna, vilka själva är aktiva inom affärsvärlden. Det är också en bidragande förklaring till de hårda maktstriderna i Kreml. Igor Setjin, vice stabschef i presidentadministrationen, har till exempel under mer än ett år försökt hindra Dmitrij Medvedev från att bli president.

Setjin är också styrelseordförande i oljebolaget Rosneft, väl medveten om att han har den posten tack vare sina nära kontakter med Putin. Med en ny president riskerar Setjin inte bara att bli av med sin politiska post utan framför allt kan han tappa beskyddet för sin affärsverksamhet. Skulle Setjin fortsätta sin konfrontation med Medvedev riskerar han till och med ett långt fängelsestraff, det har fallet Chodorkovskij visat.

Insatserna är därför otroligt höga i de nu pågående klanstriderna i Kreml. Dmitrij Medvedev ska installeras som president 7 maj och frågan är hur högt Setjinklanen vågar spela för att stanna kvar i maktens boningar. De som tror på en mjuk övergång mellan Putin och hans kronprins Medvedev har sannolikt underskattat motsättningarna mellan klanerna.

Jan Blomgren

08-13 52 60

jan.blomgren@svd.se

Fler artiklar