För närvarande väntar över 40 brottslingar i dödens korridor i Guatemala, uppger tidningen Siglo 21.

Senaste gången den guatemalanska staten avrättade någon var i juni 2000, då Amílcar Cetino och Tomás Cerrate fick varsin giftinjektion som straff för att ha kidnappat och mördat en kvinna. I regionen är det i övrigt bara USA och Kuba som håller fast vid dödsstraffet.

Kongressen var relativt enig i sitt beslut i tisdags. Trots president Álvaro Coloms protester var det få som röstade annorlunda än majoriteten. Även ledamöter från regeringspartiet sade ja till den nya lagen som sätter fokus på presidenten.

Dödsstraffet har varit föremål för en konflikt sedan början på 2000-talet. Dåvarande presidenten Alfonso Portillo ville få det klargjort vilken auktoritet som egentligen har rätt att benåda brottslingarna. Det hela ledde fram till att Konstitutionsdomstolen bestämde att staten måste upphöra med avrättningarna till dess att kongressen tagit fram en tydligare lag. Det har nu skett.

Colom sade under valrörelsen att han tycker att dödsstraffet ska avskaffas. Inför kongressens omröstning motiverade han sin ovilja att inta rollen som en framtida domare för landets brutalaste brottslingar.

- Av samma anledning som jag inte befriar folk från böter och skatter så finns det inget skäl till att jag överhuvudtaget ska befatta mig med det rättsliga systemet, sade Colom enligt Siglo 21.

Risken för att eventuella benådningar av personer som utfört grymma brott kan leda till kritik mot presidenten är stor.

Den starka oppositionen vann många röster i valet på sina löften om hårdare tag mot våldsmakarna i Guatemala. Det är också oppositionen, med Patriotiska Partiet (PP) i täten, som lyckats få kongressen att komma till skott i frågan.