Krig är kaos. Men trots förvirringen och skräcken på slagfälten i Irak och i skyddsrummen i Bagdad finns regler som styr hur kriget ska föras.
Grunden är att civila inte ska skadas - trots att oskyldiga alltid dör. Men risken ökar för att någon av parterna bryter mot krigets regler och därmed mot folkrätten.
Och den stora folkrättsliga frågan dyker upp samtidigt som de första civila offren. Storbritannien och USA riskerar då att anklagas för att ha använt övervåld, säger Ove Bring, professor i Internationell rätt vid Försvarshögskolan och Stockholms universitet.
- Ju kortare kriget blir, desto större är möjligheten att vi slipper se krigsförbrytelser, säger han.

Det finns inget totalförbud mot att angripa militära mål då civila finns i närheten. Men angriparen måste vara mycket försiktig för att inte bryta mot folkrätten:
- Reglerna innebär att de måste rikta sina missiler mot militära mål hela tiden och att de måsta göra skillnad mellan vad som är civilt och militärt, säger Ove Bring.
Och de
krigförande måste också ta hänsyn till vad som kallas för proportionalitetsprincipen.
- Även när man attackerar militära mål måste man göra en bedömning av hur stora de civila förlusterna och skadorna blir. Och om relationen mellan civila skador och nyttan av att slå ut det militära målet är tveksam ska man inte genomföra en sådan attack, säger Ove Bring.
USA är mycket medvetet om vilka risker man tar, det sista man vill är att bryta mot proportionalitetsprincipen. Men risken finns när jakten på Saddam Hussein går vidare, menar Ove Bring.
- Jo. Om de tror att de har Saddam Hussein på kornet kan man inte utesluta någonting, säger han.

Krigets lagar regleras i de fyra Genèvekonventionerna från 1949. I de konventionerna har de flesta av världens stater kommit överens om hur civilbefolkningen ska skyddas vid ett krig.
- En anfallande part måste hela tiden vidta maximala försiktighetsåtgärder för att skydda civila, säger Ove Bring.
Ännu större risker löper civilbefolkningen om striderna drar in i stora
städer som Bagdad:
- Den här typen av strid i stad innebär oerhörda risker för civilbefolkningen. Man har inte rätt att jämna hela bostadskvarter med marken. Det handlar hela tiden om försiktighet och proportionalitet. Det gör strider i stadsmiljö svåra rent folkrättsligt, även om det inte är förbjudet, säger Bring.
Ola Billger