European Sperm Bank i Köpenhamn är Europas enda spermabank för privatpersoner på internet. Den startade för fyra år sedan och sedan dess har företaget dubblat sina inkomster för tredje året i rad.

– När företaget startade var vi tre anställda. I dag är vi fem som jobbar här, säger vd:n Peter Bower.

Dansk sperma säljer stort i USA och resten av världen, inte minst Sverige. De senaste tre månaderna har ett 20-tal svenskar beställt sperma från företaget.

Vd:n Peter Bower tror att en av orsakerna till den växande industrin är att det är enkelt att donera sperma i Danmark. Varje donator har rätt att ge upphov till 25 graviditeter. I Sverige är det endast tillåtet med sex, vilket inte gör det särskilt lönsamt. Därför är det svårt att få tag på donatorer i Sverige och väntetiderna är långa. Dessutom får donatorerna vara anonyma i Danmark, till skillnad från i Sverige, där det endast är lagligt med öppna donatorer. Det betyder att barnen har rätt att få veta vem deras biologiska pappa är.

– En annan anledning till att industrin växer i Danmark kan bero på att det är få som är troende här. Dessutom är unga killar väldigt öppna, det är få som tycker att det de gör är konstigt, säger Peter Bower.

Just nu har European Sperm Bank 55 donatorer. De flesta är studerande och snittåldern ligger mellan 25 och 30 år.

– Killarna måste vara friska, de går igenom en rad olika kontroller. Men vi går efter utseendet också, som inte får vara "udda". Vi har till exempel ingen som är kortare än 160 eller längre än 190 centimeter, säger Peter Bower.

Och ofta händer det att sperman tar slut.

– Ibland får kunderna vänta från flera veckor upp till flera år om de vill ha en särskild donator. Det är många som bokar sperma i förväg.

På företagets hemsida kan man bläddra sig igenom en hel katalog med spermadonatorer. Donatorns vikt, längd, ögon- och hårfärg, utbildning och härkomst är listade i katalogen. Dessutom finns fotografier på hur donatorn såg ut som baby och den som är nyfiken kan även lyssna på en inspelad intervju med honom.

När man bestämt sig för vilken donator man vill ha, skickas sperman till en inseminationsklinik där kvinnan blir inseminerad.

– Folk vill kunna välja donator själva. Går kvinnorna via klinikerna är det inte de själva som avgör, de blir bara matchade med någon utifrån sina önskemål, säger Peter Bower.

En av företagets donatorer är 27-årige Mads. Han har blågröna ögon, brunt kort hår och en senig kropp. Runt halsen hänger en palestinasjal. Han hälsar på bioanalytikern Tilda Nielsen som står i receptionen. Hon ger honom en tom burk med lock. Sedan går Mads in i ett av de små rummen. I dem finns stol, handfat och tv. Och så en trave porrtidningar.

– Jag tycker det är intressant att studera hur min omgivning reagerar. Jag menar, de flesta skulle tycka att jag var pervers om jag började runka på en offentlig plats. Men nu ses handlingen som en god gärning, säger han.

När han kommer ut från rummet ger han tillbaka burken till Tilda Nielsen. Hon går till laboratoriet bakom receptionen och räknar spermier i ett mikroskop.

– Det är bara de starka spermierna vi ska ha, säger hon.

Spermierna filtreras med hjälp av en vätska som separerar dåliga celler och koncentrerar sperman så att bara de snabba och bra spermierna finns kvar.

– Vår sperma är faktiskt bättre än den naturliga, säger Tilda Nielsen.

Efter att spermierna filtrerats överförs de till ett av de 30-tal vita kärl som står uppradade längs väggarna.

– Det är som termosar ungefär. Sperman fryses ned till 196 grader med hjälp av flytande kväve, förklarar Peter Bower.

Mads läser filosofi på universitet och har varit donator i ungefär ett år. Under den perioden har han lämnat sperma tre gånger i veckan, för varje gång får han 300 danska kronor. Hittills har han fått ihop 10 000 kronor.

– Från början gjorde jag det bara för pengarnas skull. Nu är det inte så längre. Det känns bra att kunna hjälpa människor.

Som donator behöver man inte gå till spermabanken så ofta som Mads gör, en gång i veckan räcker. Kravet är att det måste gå minst 48 timmar mellan varje utlösning, annars är spermakoncentrationen för låg.

– Jag ser det här som ett jobb. Det har hänt att jag tackat nej till sex eftersom jag ska till kliniken nästa dag, säger Mads.

Mads har valt att vara en öppen donator.

– Jag är ju inte barnets pappa. Det är bara min avkomma. Det krävs mer än så för att vara pappa, säger Mads, som, ironiskt nog, inte vill ha egna barn.

Mads är inte orolig för den dagen då barnen kommer ta kontakt med honom.

– Jag ser bara fram emot det. Jag är öppen för alla frågor barnen kommer att ställa och svarar på allt de vill veta.

En donator måste gå igenom en kroppslig undersökning och lämna sperma- och blodprov. Spermaproverna analyseras och blodproverna kontrolleras. Det är för att bland annat se till att donatorn inte har någon infektion som kan överföras till kvinnan och barnet. Donatorerna läkarundersöks var tredje månad, då de också hiv-testas. Har inga problem uppstått tar man ytterligare spermaprover. Sperman fryses ner och vilar i stora behållare, så kallade karantäner. Efter sex månader tar banken nya blodprover för att försäkra sig om att mannen inte bär på någon infektion. Sedan kan de frysta spermierna skickas i väg.

– Enligt lag får homosexuella inte vara donatorer eftersom de anses ha en större risk för hiv. Men jag tycker att den lagen är konstig, eftersom testerna är väldigt säkra, säger Peter Bower.

– Vad är rätt och vad är fel? Är det moraliskt rätt att göra det här? Jag tycker det. Det jag gör känns mer accepterat nu än för några år sedan. I framtiden kommer nog de flesta att tycka att det här är helt normalt, säger Mads.

Varför gör du det?

– Jag vill visa världen att det finns många sätt att leva på. Alla familjer ser inte ut som den typiska kärnfamiljen. Jag tycker inte det är rätt att andra ska berätta hur andra ska leva sitt liv.

Fotnot: Mads heter egentligen något annat.