Klockan 11:30, en halv timme efter utsatt tid, började chefsdomaren Javier Gómez Bermúdez läsa upp domarna i Audiencia Nacional, en särskild domstol i Madrid som bland annat hanterar terroristmål.

Då hade det gått över tre år och åtta månader sedan det största terroristattentatet i Spaniens moderna historia: sprängningen av fyra pendeltåg i Madrid den 11 mars 2004. Sedan den dagen är förkortningen 11-M för liensk polis telefonsamtal där El Sayed ska ha sagt att ”min grupp låg bakom operationen i Madrid”. Men detta räckte inte som bevis för domstolen.

Ytterligare två av dem som anklagades för att ligga bakom 11-M, Youssef Belhadj och Hassan al-Haski, frikändes, men de dömdes till 20 års fängelse var för medlemskap i en terrororganisation. Fyra andra frikändes från att ha varit ”nödvändiga medhjälpare”, men dömdes för att ha smugglat sprängmedel.

– Vad är detta för jävla rättvisa? De har skrattat åt min son, som de har mördat, sade en kvinna till El Mundo, mor till Carlos Alberto som dog i attentaten.

Men sju av de som planerade och deltog i terroristdåden saknades: de begick kollektivt självmord tre veckor efter attentaten. De sprängde sig själva – och tog med sin en polis i döden – när polisen hade omringat deras gömställe i Leganés, en förort till Madrid.

Samtliga var radikala islamister, som inspirerats av – men inte tagit order från – terroristnätverket al-Qaida, slår utredarna fast.

Domstolen utdömer också skadestånd till alla offren på minst 30 000 euro och som mest 1,5 miljoner euro (mellan 277 000 och 13,8 miljoner kronor).

Enligt domaren Gómez Bermúdez fanns det inga bevis som pekar på att ETA, den baskiska terrorgruppen, hade något med 11-M att göra. Detta är något som högerpartiet PP och tidningen El Mundo envist hävdat ända sedan attentatsdagen.

– Rättvisa har skipats, sade Spaniens premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero sedan domarna hade förkunnats.

Han berömde de poliser, åklagare, domare och andra som har arbetat ”för att opartiskt fastställa sanningen”. Och han vände sig till offren och deras familjer:

– Inget kan fylla det tomrum som ni känner. Men i dag kan ni känna en viss tröst och lättnad över att sanningen och förövarnas ansvar har slagits fast, både de som har dömts och de som begick självmord i Leganés.

Fakta

11 mars 2004

Tio bomber, gömda i ryggsäckar, exploderar i snabb följd ombord på fyra pendeltåg i Madrids morgonrusning. 191 människor dör och 1 840 skadas. José María Aznars högerregering lägger genast skulden på den baskiska terrorgruppen ETA. Men sedan polisen hittat en ljudkassett med Koranverser i en bil på en tågstation misstänker man radikala islamister.

12 mars

Polisen oskadliggör en ryggsäcksbomb som inte exploderat; mobiltelefonens kontantkort leder polisen vidare på islamistspåret.

13 mars

Polisen griper bland andra mannen som sålt telefonkorten. På en video som hittas intill Madrids moské säger al-Qaidas talesman i Europa att attentatet är en hämnd för att Spanien skickat trupper till det USA-ledda kriget i Irak och Afghanistan.

14 mars

Regeringen förlorar valet till socialisterna. Den nye premiärministern José Luis Rodríguez Zapatero tar några veckor senare hem de spanska trupperna från Irak.

26 mars

Polisen hittar spränghattar, spår av dynamit och fingeravtryck i ett hus utanför Madrid, där man misstänker att tågbomberna tillverkades.

3 april

Sju misstänkta terrorister begår självmord genom att spränga en lägenhet som polisen omringat i en Madridförort. En polis dör, en misstänkt flyr, men grips i Serbien 2005. Dagarna innan har polisen hittat bomber avsedda för snabbtåget Madrid-Sevilla.

11 april 2006

29 personer åtalas: 15 marockaner, nio spanjorer, två syrier, en egyptier, en algerier och en libanes.

6 november

Åklagare yrkar på fängelsestraff i mer än 38 000 år för var och en av de sju huvudmisstänkta.

15 februari 2007

Rättegången inleds i den hårt bevakade domstolsbyggnaden i Madrid. Under fyra och en halv månad hörs över 300 vittnen och 70 experter.

11 mars

På treårsdagen av massakern inviger Spaniens kung Juan Carlos ett glasmonument framför Atochastationen i Madrid, där två av de fyra pendeltågen sprängdes.

2 juli

Rättegången avslutas. Åtalet mot en av de misstänkta läggs ned, vilket sänker antalet misstänkta terrorister och medhjälpare till 28.

31 oktober

Domarna avkunnas i Audiencia Nacional, en särskild domstol i Madrid som hanterar brottmål av nationell omfattning såsom terrorism och narkotikabrott.