PERSPEKTIV | Högsta domstolen i USA

WASHINGTON
– Ja, svarade George W Bush tveklöst i veckan när han fick frågan om Miers var den mest kvalificerade personen att fylla vakansen i Högsta domstolen i ett land med över en miljon advokater.
Men svaret från många i hans eget republikanska parti skulle bli ett lika säkert ‘‘nej‘‘.
Nomineringen artar sig till att bli ett av Bushs största bekymmer hittills. Han anklagas dels för nepotism eftersom Miers tillhör hans inre krets, dels för att ducka för den strid konservativa väntat på i snart tjugo år – nämligen att sätta punkt för otyget att använda domstolarna som ett socialpolitiskt verktyg.
Enskilda samtal med inflytelserika grupper ingår i Vita hus-kampanjen, liksom framträdanden av exempelvis vicepresident Dick Cheney hos radioprataren Rush Limbaugh.

Senaten måste godkänna utnämningen men datum för förhör har ännu inte satts. För ovanlighetens skull uttalar kända republikanska senatorer, bland dem Sam Brownback och Trent Lott, öppet tvivel om Miers.
Tunga konservativa krönikörer har publicerat mycket kritiska inlägg. William Kristol i The Weekly Standard var först med den spontana reaktionen ‘‘besviken, deprimerad och demoraliserad‘‘ redan samma morgon som Miers stod vid Bushs sida i Ovala rummet. George Will, med Washington Post som huvudorgan, framhöll att inget tyder på att hon besitter de talanger som krävs i HD och han fortsatte att det inte finns något som berättigar det underförstådda ‘‘trust me‘‘ i Bushs försvar för henne.
Dagen därpå publicerade Charles Krauthammer en kolumn med rubriken ‘‘Dra tillbaka denna kandidat‘‘ i samma tidning och Daniel Henninger i Wall Street Journal beklagade att Bush låtit sin ‘‘personliga, instinktiva‘‘ beslutsprocess råda i det här fallet och att det tyvärr tyder på att han inte förstår ‘‘skillnaden mellan en politisk åsikt och en politisk institution‘‘.

Att motståndet blivit så stort beror på att de konservativa väljarna väntat länge på ett tack från Bush, som i deras tycke stått bakom en utvidgning av den federala budgeten och förvaltningen som går emot den konservativa small-government-filosofin.
De hade vidare sett fram emot en konservativ presidents kandidat som med tyngd skulle kunna argumentera emot exempelvis den argumentation om privatlivets helgd som ligger till grund för 1973 års abortbeslut. Istället, befarar de, kan det bli en repris som den mindre ideologiskt pålitlige George Bush den äldres kandidat, landsortsdomaren David Souter som blev en liberal trojansk häst.

Medierna gräver för fullt i Miers fotspår från universitetet till en advokatfirma i Dallas och frälsningen i en kyrka i samma stad. Mycket lite av hennes syn på grundlagstolkning har framkommit, förutom citat från vänner som inte minns att hon verkat så intresserad av den typ av resonemang som krävs i HD.
Demokraterna behöver inte säga så mycket, utan iakttar i lugn och ro stormen kring ‘‘Hurricane Harriet‘‘ som kom efter Katrina och Rita.

Karin Henriksson

karin.henriksson@svd.se

Fler artiklar