Muhammed Yunus och Grameen bank, som han grundade, delar årets fredspris. Banken representeras under dagens prisceremoni av en av dess styrelsemedlemmar, Mosammat Taslima Begum. Hon är samtidigt ett exempel på de många kvinnor som lyfts ur fattigdomen tack vare mikrokrediter.
– Räknar man med alla olika mikrokreditprogram som satts igång av frivilliga organisationer i mitt land, så når vi 80 procent av de fattiga, sa Muhammed Yunus på en presskonferens i Oslo igår.
Han avvisar kritiken mot att bankens räntor är för höga:
– Vi ger alla som sätter in pengar i banken 8,5 procents ränta. De som vill låna för affärsändamål betalar 20 procent. Men räntan på våra bostadslån ligger under 8,5 procent och studielånen är under fem procent. Dessutom ger vi räntefria lån till 85 000 tiggare, säger han.
– Det finns de som säger att fattiga borde få mat gratis och att de borde få resa gratis på bussen. Men de fattiga kan och vill betala för sig, så länge de inte hålls utanför kreditmarknaden.
– Välgörenhet har en gräns. Affärsverksamhet är utan gränser. Om vi inte tog ränta på lånen skulle vi vara tvungna att hämta pengarna från något annat håll, och därmed bli beroende av regeringen eller utländska organisationer.

Yunus kritiserar tron på att bistånd kan lyfta ett land ur fattigdom. Det måste de fattiga göra själva. När moder Theresa, en albansk nunna som verkade i slummen i Calcutta i Indien, fick fredspriset 1979 avlyste hon festmiddagen i Oslo. Hon fick istället en check på 30 000 kronor som hon gav mat till de fattiga för.
Yunus är inte ute efter allmosor. Han hör till de som tror att FN:s millenniemål om att halvera fattigdomen fram till 2015 kan nås.
– På 90-talet minskade vi fattigdomen med en procent per år i Bangladesh, eller tio procent för hela decenniet. Sedan år 2000 har minskningen varit två procent per år.
– Om vi fortsätter i samma takt bör vi kunna nå målet i Bangladesh, säger han.

Men mikrokrediter kan inte lösa alla problem.
– Vi behöver teknik också. Därför bildade vi ett mobiltelefonföretag tillsammans med norska Telenor.
Muhammed Yunus kräver nu att Telenor minskar sin ägarandel på 62 procent i Grameen Phone. Han hänvisar till ett avtal från 1996 som Telenor först hävdade inte fanns. När en kopia hittades i norska biståndsorganet Norads arkiv säger företaget att det inte är juridiskt bindande.
– Grameen Phone bör köpas upp av kunderna i Bangladesh och göras om till ett icke vinstdrivande företag, säger Muhammed Yunus.
För Telenor kan Yunus krav innebära att de går miste om stora förtjänster i framtiden. Grameen Phone uppskattas idag vara värt 16–18 miljarder kronor.

Björn Lindahl

bjorn.lindahl@svd.se

Fler artiklar