–Proven styr läroplanen. Det spelar ingen roll vilken undervisning du bedriver, utgången blir ändå densamma, säger Mick Brookes, generalsekreterare för NAHT, rektorernas nationella förbund.

Snarlika kommentarer kommer från NUT, landets största lärarfack:

–Pedagogiken drabbas när vi har hårda inspektioner och allt för detaljerade riktlinjer. Prov behövs men ska följa utbildningen, inte tvärtom, säger utbildningschef John Bangs.

I flera år har kollegerna kämpat för att förändra systemet med hårda nationella prov. I första hand opponerar de sig mot det så kallade Sats-testet, som hålls när barnen är elva år gamla.

–Testerna ska vara ett stöd i undervisningen, inte undergräva den. Det enda Sats gör är att förödmjuka de skolor och elever som redan har det tuffast. De blir föremål för hårda inspektioner som går att jämställa med mobbning. Istället för att förbättra kvali-teten på undervisningen leder det till att sociala skillnader cementeras, säger Mick Brookes.

Många rektorer och lärare menar också att proven stjäl tid från undervisningen. Eleverna tvingas repetera sånt de redan kan. Egentligen borde de använt sina dyrbara lektioner till att lära sig nytt.

Lärarkåren är även missnöjd med den kraftiga fokuseringen på räkning och läs- och skrivkunnighet.

–Ämnena är viktiga. Men det måste finnas utrymme för kre-ativitet; musik, teknik och sport. Vi vet att barn lär sig bäst när de har roligt och har en bred, intressant läroplan, säger Mick Brookes.

Han konstaterar att engelska och amerikanska barn enligt Unicef är bland de olyckligaste i västvärlden. Båda grupperna kommer från länder med utbredda testkulturer.

Kritiken mot systemet har tilltagit under senare år. Och nu får personalen stöd av den mest omfattande granskningen – Cambridge Primary Review – av primärundervisningen på över 40 år. Cambridgestudien tog tre år att slutföra. Resultatet är ett underkännande av regeringens politik.

Forskarna konstaterar visserligen att systemet i stort håller måttet och att skolan för många barn är en fast punkt i tillvaron. Men det beror inte på regeringen utan på att lärarna lyckas göra det bästa av situationen.

Istället för att detaljstyra undervisningen bör politikerna lämna över ansvaret till de enskilda skolorna anser rapportförfattarna. De påpekar att läroplanen är smalare än undervisningen som bedrevs i den viktorianska grundskolan.

Forskarna uppmanar regeringen att slopa de kritiserade Sats-proven och låta skolorna själva utforma proven.

Dessutom rekommenderar de att England höjer åldern för skolstarten. Att börja med formell undervisning för tidigt kan ge barnen dåligt självförtroende och hämma deras lärande senare i livet.

Idag börjar engelska barn i skolan när de är mellan fyra och fem år gamla. Nästan alla andra europeiska länder väntar till barnen är sex eller sju.

–Att lära sig genom lek är mycket mer effektivt, konstaterar Mick Brookes.

Rapporten har fått stöd från samtliga fackföreningar men avfärdas av regeringen. Skolminister Vernon Coaker menar att studien inte tar hänsyn till de allra senaste reformerna.

De konservativas talesman i utbildningsfrågor anser byråkratin i skolan är ett problem. Däremot vill varken han eller regeringen att skolåldern höjs.