Efter valet den 27 december 2007 exploderade Kenya i våld med minst 1300 döda. Mer än 300000 människor tvingades fly sina hem.

Orsaken var den omstridda valutgången. Vid sluträkningen såg utmanaren Raila Odinga ut att ta hem segern, men plötsligt svängde siffrorna kraftigt och den sittande presidenten Mwai Kibaki lät sig snabbt utropas som valvinnare.

Våldsvågen blev snabbt etnisk och folkmassor gav sig på minoriteter i sina områden. Speciellt utsatta var kikuyuer som oftast röstat på Kibaki, och luo som röstat på Odinga.

Förre FN-basen Kofi Annan kallades in som medlare och lyckades i februari 2008 få till stånd en koalitionsregering med Kibaki som president och Odinga på en nyinrättad post som premiärminister. Den regeringen sitter fortfarande. I uppgörelsen gick båda parter med på att en tribunal ska bildas för att utreda och döma de skyldiga bakom våldet. Att de ytterst ansvariga är politiker inom de två styrande partierna tvivlar få på.

Den nybildade koalitionsregeringen utsåg direkt en undersökningsgrupp bestående av tre domare, varav en kenyansk. Domarna gav efter en tid en lista på tio huvudmisstänkta till Kofi Annan.

Kofi Annan har sedan dess otåligt väntat på att Kenyas regering ska enas om formerna för en inhemsk tribunal. Men långsamheten tyder på att båda partierna helst vill förhala och begrava frågan.

Den 9 juli tröttnade Kofi Annan och överlämnade listan på tio huvudmisstänkta till krigsförbrytardomstolen ICC i Haag. Namnen är hemliga, men tros allmänt bestå av politiska nyckelfigurer.

Den kenyanska Kommissionen för mänskliga rättigheter har presenterat en egen lista över 219 personer man anser ska utredas för att ha styrt våldet. På listan finns sju ministrar.

Imorgon möts Kenyas regering för ett tredje och kanske sista försök att komma överens om en egen tribunal, för att undvika ICC.

–Det måste i så fall vara en tribunal som uppfyller internationella krav på rättvisa. Det får inte vara en parodi, då går ICC in och gör sin egen utredning, förklarar statsvetaren och Kenyaexperten Anders Sjögren på telefon från Nairobi.

–ICC har satt en tidsgräns vid slutet av september. Då kommer man att skicka egna utredare till Kenya om inte en kenyansk tribunal bildats. ICC har redan börjat utreda på distans.

Regeringen skickade ett första förslag på en tribunal till parlamentet i februari, men det förkastades som alltför urvattnat. Bland annat fanns ingen garanti mot att alla skyldiga ges amnesti.

–Utsikten att det blir en kenyansk tribunal är just nu lika med noll. Det behövs två tredjedels majoritet i parlamentet för en grundlagsändring, men majoriteten har redan sagt att man inte tänker gå med något regeringsförslag, hur det än ser ut. Parlamentet vill helt enkelt att ICC ska ta över, säger Anders Sjögren.

Den kenyanska allmänheten litar inte på sina politiker och är trötta på att de rika och mäktiga alltid klarar sig undan. En opinionsundersökning av det kenyanska institutet Steadman visade att bara 14 procent vill att en kenyansk tribunal ska döma de skyldiga. Hela 68 procent vill att Haagdomstolen gör jobbet.

Att Haagförespråkarna dominerar även i parlamentet har blandade orsaker.

–En del tror att Haagdomstolen är oförmögen och att det blir en bra metod att förhala saken. Andra har en stark tro på att ICC ska straffa de skyldiga. Båda grupperna vill dra saken till Haag, men av motsatta skäl, förklarar Anders Sjögren.

Ola Säll

ola.sall@svd.se

Fler artiklar