En bomb exploderade tidigt på morgonen den 19 november 2005 på en gata i Haditha, nordväst om Bagdad i den farliga sunnidominerade Anbarprovinsen. Den 20-årige soldaten Miguel Terrazas
i patrullerande marinkårsenheten Kilo-kompaniet dödades.
I redogörelsen efteråt sades att soldaterna dödat åtta rebeller när de besvarade fientlig eldgivning från flera hus och att ett 15-tal irakier omkommit i en bombexplosion samtidigt. Händelsen blev inte känd i försvarshögkvarteret Pentagon förrän i februari, enligt ÖB Peter Pace, och i en vidare krets först i mars när veckotidningen Time publicerade vittnesmål från den överlevande flickan Safa Younis.

Men nu håller hela incidenten på att kartläggas i militära utredningar och det som framkommit är inte hedrande. Marinkårschefen Michael Hagee reste nyligen till Irak för att påminna mannarna om vilka regler som gäller i krig.
Enligt kongressledamöter som informerats, journalister på plats i Irak och tidningars källor i Pentagon inledde en handfull soldater en ursinnig hämndaktion. 19 civila, däribland kvinnor och barn som desperat vädjat för sina liv, sköts på nära håll i huvudet och bröstet i tre privata villor och fem män dödades när de beordrades stiga ur en taxi.

En av de mest kritiska rösterna tillhör John Murtha, den demokratiske kongresspolitikern och marinkårsveteranen som krävt att USA ska lämna Irak.
– Vem var det som försökte mörklägga vad som skedde? frågade Murtha som menar att morden i Haditha kan komma att jämställas med massakern i My Lai (Song My) under Vietnamkriget och att händelsen lär urgröpa förtroendet för USA mer än tortyren i Abu Ghraib-fängelset.

I bevismaterialet ingår bland annat obduktionsprotokoll från Haditha och tidigare okända foton från platsen som utredarna påträffat. En graverande detalj är att skadestånd, på upp till 20 000 kronor, utbetalats till några av de omkomnas familjer och Murtha undrar vem i befälskedjan som godkände detta.
– 80 procent av irakierna vill att vi ska lämna, och 47 procent tycker att det är i sin ordning att döda amerikaner, fortsatte Murtha i en av flera intervjuer de senaste dagarna.
Enligt general Pace pågår två utredningar, dels om vad som faktiskt hände, dels om varför rapporter inte nådde Washington. I går morse fastslog Vita husets presstalesman Tony Snow att han fått försäkringar om att resultatet av utredningarna ska offentliggöras. Vidare sade han att president George W Bush inte kände till det hela förrän Time publicerade sin artikel.
Om det blir fråga om brottsåtal mot soldaterna, vilket inte utesluts, kan de skyldiga dömas till dödsstraff.
Militära bedömare konstaterar att man alltid vetat att det finns ett litet procenttal som kan gå bärsärkagång under vissa omständigheter. Reportrar som varit inbäddade i det berörda kompaniet vittnar också om den hårda press soldaterna lever under, med dagliga skottlossningar och ständiga risker att sprängas i luften av sprängladdningar.
En annan utredning rör en irakier som dog den 26 april, och mycket pekar på att han sköts ihjäl. Däremot nekar militären till anklagelser om att ha dödat civila i Samarra i maj.
I går blev det också känt att två kvinnor på väg till ett BB norr om Bagdad skjutits av amerikanska soldater, ”av misstag” enligt militära talesmän. Den irakiske premiärministern Nuri Maliki har understrukit att han är trött på undanflykter om att civila dödats av misstag.



Fakta


I byn Song My mördade 1968 amerikansk militär flera hundra obeväpnade vietnameser, mest kvinnor, barn och åldringar.

Massakern väckte avsky och bidrog till att öka motståndet mot USA krigföring
i Vietnam.

Soldaterna frikändes, men deras befäl William Calley dömdes till livstids fängelse. Han benådades 1974.

I USA kallas händelsen för My Lai-massakern.
Källa: NE