Mellan skåpen står en kille i nian med nitarmband och kamouflagebyxor.

Det har hänt att Benjamin Sidorov har bråkat i skolan. Konsekvensen hittills är fyra kvarsittningar. Men i Västerås, där Benjamin har släktingar och har hälsat på i en högstadieskola, är det annorlunda. Inte lika strängt som i Finland.

– Det är ju totalt kaos i svenska skolor! Folk härjar som de vill, säger Benjamin Sidorov.

Borgaregatans skola ligger i ett villaområde i Vasa i Österbotten. Här, i en brun tegelbyggnad från 70-talet, pluggar 359 elever från sjuan till nian. De flesta tillhör den finlandssvenska minoriteten och talar svenska, både på lektionerna och med varandra.

Emilia Hajitaheri i 9E åker till Stockholm varje månad. Där bor hennes kusin, som är lika gammal. En gång skulle han testa att göra Emilias matteläxa. Det gick inte så bra.

– Han hamnade som i chocktillstånd och gick ut ur rummet.
* * * Sorlet tilltar, ljudnivån stiger. Eleverna i klass 9E på Grimstaskolan i Upplands Väsby, norr om Stockholm, har biologilektion och diskuterar i smågrupper.

I dag är det lite stökigare än normalt. Eleverna är uppspelta eftersom 13 niondeklassare från kommunens vänort i Finland, Elimäki, är på besök.

Den finska klassföreståndaren Marja Varis är inte van vid röran. Hon brukar mest stå framme vid katedern.

– Så här hög ljudnivå skulle det aldrig vara i mitt klassrum, säger hon.

Den svenska biologiläraren heter Pia Stålhandske och efter lektionen pustar hon ut. Hennes första år som lärare har varit en närmast chockartad upplevelse.

– Jag är fruktansvärt frustrerad över att det är så pratigt på lektionerna.
* * * Folkpartiets vice ordförande Jan Björklund är förtjust i Finlands skolsystem. Han sitter vid sitt överfulla skrivbord på riksdagskansliet i Stockholm. Jan Björklund betraktas som den borgerliga alliansens främsta kandidat till posten som skolminister. I nästan varje anförande inför höstens val lyfter Jan Björklund fram Finland som en förebild.

– Finlands sak är vår, i alla fall i skolsammanhang. I Finland är det läraren som bestämmer, säger han.

I december 2004 publicerades OECD:s internationella undersökning Pisa, som jämför 15-åringars skolkunskaper i 41 länder, främst västliga industriländer.

Finländska elever hamnade i världstoppen. Svenskarna låg över genomsnittet i OECD, men en bit ner på rankinglistorna.

Sedan undersökningen presenterades har Jan Björklund besökt Finland två gånger, och folkpartiets riksmöte i mars gästades av två rektorer från Helsingfors.

Det som Jan Björklund kanske gillar mest med finländsk skola är inte vad landets skolpolitiker har gjort – utan vad de inte har gjort.

– De har avstått från flera reformer, till exempel har de låtit betygen vara kvar i lägre årskurser.
* * * I lärarrummet på Borgaregatans skola står en svensk student. Lena Viberg läser till bildlärare i Växjö och gör praktik här.

Det är några saker som har slagit henne i Vasa.
Till och med killarna har pennskrin med sig. Eleverna går och sätter sig direkt när lektionen börjar. De lyder läraren i stället för att ifrågasätta allt.

– Eleverna här har med sig en annan respekt för läraren hemifrån, säger Lena Viberg.

Respekten för lärarna anses som en orsak till att finländska elever lär sig mycket. Det blir lugnt i klassrummen.

Stämningen på Borgaregatans skola är rätt avslappnad, men det finns tydliga regler att hålla sig till. Elever som kommer för sent tre gånger får kvarsittning. Samma straff drabbar den som har glömt att göra läxan.

Prov skickas hem till föräldrarna, som ska skriva under. Och ingen får lämna skolområdet under dagen.

Skolans vice rektor Birgitta Höglund ser ut som om hon känner obehag vid blotta tanken på att elever skulle använda svordomar i skolan.

– Att kalla en lärare för ”jävla hora”, det skulle inte hända här. Vi försöker fostra eleverna till att använda ett hyfsat språk, säger hon.
* * * För ett par år sedan renoverades den gamla ångkvarnen vid vattnet och blev pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi i Vasa.

Vårsolen faller in i lunchmatsalen på Jane Wingren. Hon ska bli lärare i svenska och kommer därmed att jobba i ett yrke med hög status, och hon kommer troligen att tjäna lite mer än en svensk lärare.

Den populära lärarutbildningen är också en viktig förklaring till det finländska skolundret. Det finns tio sökande till varje plats på utbildningen till klasslärare. Den svenska lärarutbildningen har 1,4 sökande per plats.

Jane Wingren känner till de goda resultaten i Finland, men är inte nöjd.

– Eleverna är bra på att rabbla upp en massa kunskaper, men funkar inte så bra socialt.
Detta ses som en av baksidorna av skolsystemet i Finland: eleverna är mer passiva än i andra nordiska länder.

Åsa Sourander, som jobbar med fortbildning av lärare, är bekymrad. Hon tycker att övergången till kreativa arbetssätt i skolan går för långsamt.

– Inte klarar man sig med bara kunskaper. I det moderna arbetslivet behövs kreativitet och förmåga att ta initiativ och samarbeta med andra.
* * * Mats Nyblom på Borgaregatans skola ber eleverna göra en rätt komplicerad uträkning där deras ålder och födelsemånad ingår. Med hjälp av talet som de får fram, kan han sedan snabbt säga:

– Då är du 15 år och född i augusti.

Hur går det till? Svaret är en enkel ekvation, ”en vacker formel”, som matteläraren uttrycker det.

Han står ganska ofta framme vid tavlan och undervisar. När det passar använder han andra metoder, men inte bara för sakens skull.

– Vi gör inget bara för att det är nytt.

Ett skäl till den finländska framgången är att skolan tar väl hand om svagare elever. Kunskaperna bedöms tidigt och en stor andel av eleverna får specialundervisning.

– Men vi missar de duktiga eleverna, säger Mats Nyblom.
* * * Åttondeklassarna har blivit utrikeskorrespondenter. På Grimstaskolan i Upplands Väsby är det vanligt att eleverna arbetar självständigt.

I ett projekt på samhällskunskapen, filmas eleverna när de analyserar aktuella händelser, som i en nyhetssändning på tv.

– Vi ska dra egna slutsatser, till exempel om hur händelserna påverkar Sverige, berättar Stefan Eriksson i 8A.

Grimstaskolan ligger i ett villaområde. Här går 575 elever från sexan till nian. Ordningsreglerna liknar dem på Borgaregatans skola i Vasa. Kepsar är bannlysta på lektionerna och i matsalen. Ingen får ha mobiltelefonen framme under lektionerna. Tre sena ankomster leder till kvarsittning.

På en punkt är reglerna hårdare än i Finland. Godis är förbjudet på skolområdet.
* * * Skolminister Ibrahim Baylan har upptäckt att det finns en grej som Jan Björklund inte nämner när han pratar om det finländska skolsystemet.

Det finns nästan inga friskolor i Finland.

– Det enskilt viktigaste som vi kan lära oss av Finland är kanske just detta. Jag ser stora risker om skolan kommersialiseras ytterligare, säger Ibrahim Baylan.
Han är orolig över att friskolorna bidrar till ökad segregation. Han betonar att det är svårt att jämföra svenska och finländska skolor, eftersom Finland har extremt få elever med invandrarbakgrund.

Ungefär en femtedel av kunskapsglappet mellan länderna kan förklaras av den högre andelen elever med utländsk bakgrund i Sverige, enligt finländska skolforskare, som analyserat Pisa-resultaten.

– Den typ av skolor som vi har i segregerade förorter, finns inte i Finland, säger Ibrahim Baylan.

Han tror inte att bristande ordning på lektionerna är orsaken att till att svenska elever lyckas sämre.

– Det som kan uppfattas som oordning, kan också handla om att svenska elever vågar ifrågasätta.
* * * Snart är grundskolan slut. Malin Olkkola på Borgaregatans skola får sina slutbetyg den 3 juni. Hon är inte nervös, hon är van vid att få betyg.

De första sifferbetygen delades ut i fyran. Redan i ettan fick hon skriftliga omdömen.

Malin Olkkola blir förvånad när vi berättar att eleverna i Sverige får betyg först i åttan.

– Det är bra att få betyg från fyran, då får man vänja sig. Annars blir det nog som en chock när man kommer till högstadiet, säger hon.
* * * Chefen för den finländska Utbildningsstyrelsen har uttryckt det så här:

Om en elev i Finland kommer hem från skolan och säger att det varit roligt, då ringer föräldrarna och frågar vad som är galet.

Finländska elever presterar bra, men tycker inte om att gå i skolan. Pisa-undersökningen visade att svenska elever trivs bra i skolan, medan finländska ungdomar trivs ungefär som genomsnittet i OECD-länderna. I tidigare mätningar har skoltrivseln i Finland hamnat på en internationell bottennivå.

Lärarstudenten Jane Wingren på Åbo Akademi suckar över sin lunchtallrik.

– Jag tycker inte att det är värt priset. Det är viktigare att eleverna mår bra mentalt.

En trappa upp arbetar Lisen Häggblom, en lektor i matematikdidaktik med bestämda åsikter. Hennes budskap: allt kan inte vara roligt.

Ett ämne som matematik kan ingen lära sig på egen hand. Det behövs en lärare som undervisar och samtalar om matte, en lärobok – och hårt arbete.

– Prov och läxor är kanske inte så roligt alla gånger.
Men kunskapen kommer inte av sig själv.

Björn Malmström

08-13 54 12

bjorn.malmstrom@svd.se

Fler artiklar