Nya orosmoln tornar upp sig när det gäller bakterier som är resistenta mot antibiotika. Svenskar dör årligen av bakterieinfektioner som tidigare var enkla att behandla.

I Europa uppskattas minst 25000 dödsfall varje år vara direkt orsakade av antibiotikaresistenta infektioner, enligt europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Allt fler sorters bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, och det varnas för att antibiotika om några år kan vara verkningslöst mot infektioner som lunginflammation och blodförgiftning.

Nu kommer oroväckande rapporter om ny antibiotikaresistens hos bakterier, som hotar att spridas snabbt i Europa. Bakterierna bär på ett nytt enzym som bryter ner karbapenemer – ett av de preparat som fortfarande har effekt på multiresistenta tarmbakterier.

Två fall, en patient från Sverige och en från Frankrike som båda sjukhusvårdats på Kreta 2007 och 2008 efter att ha infekterats med bakterierna, föranledde en större undersökning om bakteriernas utbredning i Grekland.

Under en elvamånadersperiod visade sig 173 patienter från 18 grekiska sjukhus bära på bakterierna som står emot dagens antibiotika. Det stora antalet tyder på epidemisk spridning, menar professor Otto Cars, engagerad i flera nätverk om antibiotikaresistens, bland dem React och Strama. Liknande resultat har tidigare hittats i Frankrike, Storbritannien och Skottland.

–Det är den mest extrema antibiotikaresistens vi känner till. Antibiotika med karbapenemer var sista utposten. Nu står vi hjälplösa. Det här kan bli ruskigt obehagligt, säger Otto Cars till SvD.

Idag tar han upp problemet med EU:s hälsovårdsministrar som möts i Jönköping. Det blir diskussioner inför en EU-konferens den 17 september om antibiotikaresistens och bristen på nya preparat.

Enligt Otto Cars kan spridning av karbapenemresistenta bakterier få förödande konsekvenser i Europa, där antibiotikaresistensen redan har ökat väsentligt.

–Jag ska ge en bakgrund till det allvarliga läget för EU-ministrarna. Åtgärder krävs för att snabbt få fram nya sorters antibiotika. Denna fråga kommer att få hög prioritet under det svenska EU-ordförandeskapet, hoppas Otto Cars.

Ett stort problem är bristen på ny antibiotika. Utvecklingen har i stort sett stått stilla de senaste tio åren. Mellan 1930-talet och 1970-talet kom ett dussintal nya preparat och 2000 ytterligare några. Sedan var det stopp, förklarar forskaren Liselotte Diaz Högberg vid det Sidastödda nätverket React.

–Medicinskåpet börjar bli tomt. Läkemedelsföretagen är inte intresserade av att utveckla mediciner mot infektioner som är slutbehandlade inom en vecka. De satsar hellre på mer lönsamma mediciner mot kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes eller depression. Det skulle behövas statliga pengar till mer forskning om antibiotika, säger Liselotte Diaz Högberg.

Dilemmat är också att ny antibiotika aldrig kan bli en försäljningssuccé eftersom man vill begränsa användningen. Det är just överbruk och fel användning av antibiotika som drivit fram antibiotikaresistenta bakteriestammar, påpekar Liselotte Diaz Högberg.

–Vi har tappat respekten för antibiotika. Det finns en överförskrivning. På vissa håll i Europa kan man även köpa antibiotika över disk fast det är förbjudet.

Framtiden är dyster om nya preparat inte utvecklas, menar Diaz Högberg och Cars. Förutom fler dödsfall kommer många rutiningrepp inte längre att vara möjliga, exempelvis höftproteser, hjärtoperationer och organtransplantationer. Risken att patienten får resistenta bakterier i såren kommer att vara alltför stor.

Gunilla von Hall

gunilla.von.hall@svd.se

Fler artiklar